Minskad motivation förklarar inte det stora PISA-tappet

Svenska elever ansträngde sig något mindre när de skrev PISA-provet 2012 jämfört med tidigare prov. Men det förklarar bara en liten del av de sjunkande svenska PISA-resultaten, visar en ny rapport från Skolverket. Minskad ansträngning kan förklara en försämring med 4-5 poäng sedan PISA 2003 men det totala poängtappet i PISA är mycket större än så.

- Vi kan inte se någon annan förklaring än att den kraftiga nedgången beror på sämre kunskaper och det måste vi ta på allvar. Staten, kommuner, skolor, rektorer och lärare måste fokusera på att förbättra undervisningen för eleverna. Bara så kan vi vända utvecklingen säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

Stor försämring av resultat – liten försämring av ansträngning

I samband med PISA-proven 2003, 2006 och 2012 fick eleverna fylla i hur mycket de ansträngt sig för att lösa provets uppgifter. De svenska elevernas ansträngning har minskat något mellan PISA 2003 och PISA 2012 - från 7,38 till 7,03 på den ansträngningsskala som används i PISA. Men minskningen förklarar bara en liten del av resultatförsämringen i de tre kunskapsområden som PISA-mäter:

• Matematik – resultaten sjönk med 31 poäng (509-478) mellan PISA 2003 och PISA 2012. 4-5 poäng av resultatförsämringen beror på minskad ansträngning.

• Läsförståelse – resultaten sjönk med 31 poäng (514-483) mellan PISA 2003 och PISA 2012. Cirka 5 poäng av resultatförsämringen beror på minskad ansträngning.

• Naturvetenskap – resultaten sjönk med 21 poäng (506-485) mellan PISA 2003 och PISA 2012. Cirka 5 poäng av resultatförsämringen beror på minskad ansträngning.

Från toppresultat 2003 till under snittet 2012

Jämfört med de andra nordiska länderna anstränger sig svenska elever något mindre. Norge har marginellt högre poäng på ansträngningsskalan, därefter kommer Island och Danmark. Mest anstränger sig de finska eleverna som också når höga resultat i PISA.

- Det är logiskt att det finns ett samband mellan elevers ansträngning och deras resultat. Men svenska elevers minskade ansträngning förklarar inte varför Sverige presterade i PISA-toppen 2003 för att mindre än tio år senare halka ner under OECD-genomsnittet, säger Anita Wester.

Analys av svar pekar på sämre kunskaper

I Skolverkets rapport analyseras också elevernas svarsmönster i PISA-proven. Analysen visar att elevernas uthållighet för att besvara provuppgifter inte försämrats i PISA 2012 jämfört med PISA 2003, men att färre elever lyckas svara rätt på frågorna i PISA 2012. Det tyder på att det främst är kunskapsnivån som sjunkit.

- Vi har i en annan rapport även analyserat om PISA-provens utformning kan missgynna svenska elever men ser inga belägg för att det bidragit till de sjunkande resultaten. Proven var utformade på i stort sett samma sätt 2003 när svenska elever presterade toppresultat, säger Anita Wester.

Mer om PISA och rapporten

Den internationella kunskapsmätningen PISA prövar 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. PISA leds av den internationella samarbetsorganisationen OECD. PISA genomfördes 2000, 2003, 2006, 2009 och 2012. När den förra PISA 2012 presenterades 2013 lyfte Skolverket hypotesen att bristande ansträngning vid proven kunde vara en av flera tänkbara förklaringar till försämringen. Den hypotesen undersöks i den nu aktuella rapporten ”Att svara eller inte svara – Svenska elevers motivation att genomföra PISA-provet”.

För mer information

www.skolverket.se

Kontaktuppgifter

För frågor till generaldirektör Anna Ekström kontakta Skolverkets presstjänst 08-527 333 00

Anita Wester, undervisningsråd 08-527 331 69

Matilda Nilsson, undervisningsråd 08-527 332 39

Taggar: