Sweden

Dela

Om oss

Om SkolverketSkolverket är central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet för barn, ungdomar och vuxna samt för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Skolverket leds av en generaldirektör och för att stärka kvaliteten och samhällsförankringen har ett insynsråd tillsatts av regeringen. www.skolverket.se

Citat

– Fritidshemmet har ett viktigt pedagogiskt uppdrag som är starkt kopplat till skolan. Det blir svårt att klara av detta när bara 42 procent av personalen i fritidshemmen har en pedagogisk högskoleexamen. Det är en stor utmaning för skolorna att hitta personal med behörighet att undervisa i fritidshemmet. Bristen på utbildad arbetskraft är stor.
Ingela Aksell, undervisningsråd på Skolverket
– Kommunen eller den fristående skolan har stora möjligheter att fördela pengarna inom Lärarlönelyftet utifrån de förhållanden som råder lokalt. Vår uppföljning visar bland annat att många ger en lägre löneökning för att pengarna ska räcka till så många som möjligt.
Joakim Feldt, chef för handläggningsavdelningen på Skolverket
– Att så många lärare deltagit i Matematiklyftet visar att landets skolor verkligen prioriterar att utveckla undervisningen i matematik. Det här är viktigt för att på sikt förbättra elevernas kunskaper i matematik.
Maria Weståker, chef för enheten för ämnesdidaktik på Skolverket
– Kommuner och fristående skolor upplever att de haft kort tid på sig att utse lärare men trots detta är det många som väljer att ta del av bidraget. Skolverkets uppgift är nu att kontrollera rekvisitionerna mot det regelverk som regeringen beslutat om och att därefter betala ut pengarna.
Joakim Feldt, chef för handläggningsavdelningen på Skolverket
– Det är bra att många skolor erbjuder läxhjälp. Men samtidigt måste skolorna fundera över hur de arbetar med läxor. Det är viktigt att elever som riskerar att inte nå målen får stöd i den ordinarie undervisningen.
Johanna Freed, chef på statsbidragsenheten
– Vi vet sedan tidigare att elever med utländsk bakgrund i genomsnitt har lägre resultat i skolan. Nu vet vi mer om hur mycket den ökande andelen elever med utländsk bakgrund påverkat resultatutvecklingen. Det är viktig information för att staten, kommuner och skolor ska kunna sätta in relevanta åtgärder för att förbättra resultaten i skolan.
Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.
– En bra apl kan bli en biljett in i arbetslivet för gymnasiesärskolans elever. Därför måste arbetsgivare, inte minst de offentliga, fundera på hur de kan ta emot fler elever. Dessutom visar vår uppföljning att skolorna behöver ännu mer stöd från kommunerna eller den enskilda huvudmannen när det gäller samverkan med arbetslivet.
Anna Mannikoff, undervisningsråd på Skolverket
– Både ungdomarna själva och samhället betalar ett högt pris för varje avhopp från gymnasieskolan. Skolornas huvudmän måste ha ett bättre system för att kartlägga frånvaro och på så vis identifiera elever som behöver extra stöd, säger Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket.
Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket
Välj datumintervall -
Taggar ( valda)

Lärarlöner kan höjas med drygt 1,4 miljarder

Samtliga 290 kommuner och 688 övriga skolhuvudmän har begärt ut pengar inom ramen för regeringens satsning Lärarlönelyftet. Drygt 1,4 miljarder har begärts ut vilket är en ökning med nästan 34 miljoner sedan förra omgången i höstas. Hela listan över hur mycket kommuner, enskilda skolhuvudmän och övriga huvudmän har begärt ut finns bifogad.– Vi ser att intresset för att få del av bidraget har ökat något jämfört med i höstas då det betalades ut för första gången. Det är glädjande, säger Andreas Spång, enhetschef på Skolverket. Kommuner har begärt mer än fristående skolor Samtliga

Underkända betyg i sexan följer ofta med till nian

De allra flesta elever får godkända betyg i både årskurs 6 och 9. Men en stor andel av eleverna som saknar godkända betyg i ett eller flera ämnen i årskurs 6 har fortfarande inte godkända betyg i alla ämnen tre år senare. Det visar Skolverkets uppföljning av resultaten av den första elevkullen som har fått betyg i både årskurs 6 och 9.- Studien visar att många elever inte har fått rätt stöd eller tillräckligt med stöd för att nå godkända betyg. Det är en lagstadgad rättighet för elever att få stöd om de riskerar betyget F i ett eller flera ämnen, säger Mikael Ejerblom, enhetschef på

PISA: Var femte 15-åring känner sig ensam i skolan

Omkring var femte 15-åring känner sig ensam och lika många uppger att de känner sig konstiga och missanpassade i skolan. Endast drygt två av tre elever känner sig hemma i skolan. Det visar enkätsvar från PISA 2015 som publiceras i en ny rapport. Sverige är ett av de länder där elevernas upplevelse av tillhörighet i skolan minskat mest. Rapporten visar också att var sjätte svensk 15-åring utsatts för mobbning i skolan.Fokus på PISA 2015 webb - Alla elever har rätt att må bra och känna sig trygga. Vi ser ett tydligt samband i PISA

17 000 fler nyanlända i grundskolan

Antalet nyanlända elever i grundskolan har ökat med 27 procent, från 62 400 förra läsåret till 79 400 i år. Skolverkets elevstatistik visar också att de nyanlända eleverna fördelas ojämnt mellan skolor. Tio procent av landets grundskolor har tagit emot 43 procent av alla nyanlända elever. Samtidigt finns det nästan 700 skolor som inte har tagit emot några nyanlända elever alls.- I de skolor som tagit ett stort ansvar för att ta emot nyanlända elever kan läget vara ansträngt. Samtidigt är vår bild att de skolorna har ett stort engagemang och arbetar hårt och professionellt med att ge de

Statlig satsning gav nästan 3 000 nyanställda i skolan

Nästan 3 000 personer, varav drygt 1 300 lärare, har nyanställts av skolorna med hjälp av det statliga bidraget i Lågstadiesatsningen. Bidraget har också möjliggjort att låta redan anställda gå upp i arbetstid. När de räknas in har bidraget lett till totalt nästan 4 000 heltidstjänster. Det visar Skolverkets uppföljning av hur bidraget för läsåret 2015/16 använts. I en bifogad tabell finns statistiken nedbruten lokalt.- Det är bra att bidraget lett till så stora personalförstärkningar redan i den första ansökningsomgången. Syftet är att ge lärarna mer tid med varje elev och på så sätt höja

Antalet elever i gymnasieskolan ökar för första gången sedan 2008

Antalet elever i gymnasieskolan ökar nu för första gången sedan 2008. Nu läser 343 900 elever i gymnasieskolan och det är en ökning med sex procent jämfört med förra läsåret. Introduktionsprogrammet språkintroduktion där de flesta elever är nyanlända ökar mest och är nu det fjärde största gymnasieprogrammet. Handels- och administrationsprogrammet och teknikprogrammet ökar procentuellt mest bland yrkesprogrammen respektive de högskoleförberedande programmen. Det visar Skolverkets gymnasiestatistik för läsåret 2016/2017 som även finns nedbruten på skol-, kommun- och länsnivå.– Den elevökning

Fler lärare i Läslyftet

Över 15 000 lärare kan delta i Läslyftet med hjälp av statsbidrag det kommande läsåret. Intresset från kommuner och fristående skolor har varit så stort att bidraget på 86 miljoner kronor inte har räckt till alla som har sökt. Här är hela listan med vilka som har fått pengar. Nytt för i år är också att förskolan kommer att få möjlighet att ta del av statsbidrag.- Det är mycket glädjande att så många vill delta i Läslyftet. God läsförståelse och skrivförmåga är grunden för lärande i skolans alla ämnen. På sikt är det också viktigt för vidare studier, för att bli attraktiv på arbetsmarknaden

Stödbehov upptäcks med betyg från årskurs 6 men stödet uteblir

Nästan varannan lärare tycker att betygen från årskurs 6 har gjort det lättare att upptäcka elever som behöver stöd. Däremot finns inga tydliga tecken på att det har lett till att fler elever ges särskilt stöd. Det visar Skolverkets utvärdering av betygen från årskurs 6.- Ett av de viktigaste syftena med att införa betyg från årskurs 6 var att upptäcka elever med stödbehov. Vi ser nu att det sker men det får inte stanna där. Om skolan upptäcker stödbehov så måste också stöd sättas in. Det är en lagstadgad rättighet för elever säger Cecilia Sandberg, enhetschef på Skolverket. Hösten 2012

Tre av fyra gymnasieelever får examen inom tre år

På gymnasieskolans nationella program får 74 procent av eleverna examen inom tre år. Det visar Skolverkets nya betygsstatistik som också finns på skol- och kommunnivå. Vid en uppföljning av tidigare elevkullar har andelen med examen ökat efter fyra eller fem år i gymnasieskolan. Men fortfarande är det bland dessa elever var femte som inte har fått examen.– Det visar att det finns ett stort behov av att skolorna jobbar mer med stöd till elever. Det handlar bland annat om att tidigt fånga upp de elever som riskerar att halka efter och tappa motivationen, säger Torun Rudin, enhetschef på

Svenska elever bättre i PISA

Efter flera PISA-undersökningar med fallande resultat har nu svenska 15-åringars kunskaper förbättrats. Läsförståelse och matematik har förbättrats och inom naturvetenskap syns tecken på en positiv utveckling. I den förra PISA-undersökningen presterade svenska elever under genomsnittet för OECD-länder inom alla tre kunskapsområden. Nu placerar sig Sverige på eller över genomsnittet.- Det är ett glädjande trendbrott som vi hoppas kan ge elever, lärare och rektorer råg i ryggen. Förra veckan presenterade vi förbättrade resultat i en annan internationell undersökning, TIMSS. Sammantaget

Presskonferens: PISA 2015 presenteras

Hur bra är svenska elever i läsförståelse, matematik och naturvetenskap? Har elevernas kunskaper blivit bättre eller sämre jämfört med den förra PISA-undersökningen? Resultaten från PISA 2015 presenteras 6 december kl 11.00 på Skolverket. Presskonferensen direktsänds på www.skolverket.se med start kl 10.58.Vid presskonferensen presenteras Skolverkets PISA-rapport med fokus på de svenska resultaten. I rapporten finns även jämförelser med andra länder som deltar i PISA. Vid presskonferensen medverkar bland andra Skolverkets vikarierande generaldirektör Mikael Halápi. Var: Fleminggatan 14,

Presskonferens: PISA 2015 presenteras

Hur bra är svenska elever i läsförståelse, matematik och naturvetenskap? Har elevernas kunskaper blivit bättre eller sämre jämfört med den förra PISA-undersökningen? Resultaten från PISA 2015 presenteras vid en presskonferens på Skolverket 6 december 11.00.Vid presskonferensen presenteras Skolverkets PISA-rapport med fokus på de svenska resultaten. I rapporten finns även jämförelser med andra länder som deltar i PISA. Vid presskonferensen medverkar bland andra Skolverkets vikarierande generaldirektör Mikael Halápi. När: 11.00 tisdag 6 december Var: Fleminggatan 14, Stockholm, plan 6.

Gymnasieelever har förbättrats i avancerad matematik men försämrats i fysik

Svenska gymnasieelever som läser avancerad matematik förbättrar sina resultat i den internationella kunskapsmätningen TIMSS Advanced 2015. Samtidigt försämras resultaten i fysik jämfört med förra mätningen 2008.- Det är mycket positivt att det går bättre för elever som läser den mest avancerade matematiken. Samtidigt presterar de fortfarande sämre än elever från de flesta andra länder i studien. Att svenska elever har försämrats i fysik är oroväckande, även om de hävdar sig bra i jämförelse med elever från andra länder, säger Mikael Halápi, vikarierande generaldirektör på Skolverket.

Elever bättre i matematik och naturvetenskap

Den internationella kunskapsmätningen TIMSS 2015 visar ett trendbrott. Efter försämringar i tidigare undersökningar så förbättras nu de flesta resultaten. Fjärdeklassarna förbättrar sig i matematik och når samma nivå i naturvetenskap som i förra undersökningen. Åttondeklassarna blir bättre i både matematik och naturvetenskap.- Vi ser ett tydligt trendbrott efter flera år med fallande resultat. Det är mycket glädjande. Eleverna har lärt sig mer och det jobbet har de gjort tillsammans med sina lärare säger Mikael Halápi, vikarierande generaldirektör på Skolverket. Tre av fyra resultat

Presskonferens: Internationella undersökningar om elevers kunskaper presenteras

Har svenska fjärdeklassares och åttondeklassares kunskaper i matematik och naturvetenskap förbättrats eller försämrats? Hur går det för gymnasieeleverna som läser de mest avancerade kurserna i matematik och fysik i gymnasieskolan? Svar ges i de två internationella kunskapsmätningarna TIMSS 2015 och TIMSS Advanced 2015. Båda rapporterna presenteras vid en presskonferens på Skolverket 29 november 10.00. Presskonferensen direktsänds även på Skolverket.se.Skolverket har skrivit rapporter som fokuserar på de svenska resultaten. I rapporterna finns även jämförelser med andra länder som deltar i

Presskonferens: Internationella undersökningar om elevers kunskaper presenteras

Har svenska fjärdeklassares och åttondeklassares kunskaper i matematik och naturvetenskap förbättrats eller försämrats? Hur går det för gymnasieeleverna som läser de mest avancerade kurserna i matematik och fysik i gymnasieskolan? Svar ges i de två internationella kunskapsmätningarna TIMSS 2015 och TIMSS Advanced 2015. Båda rapporterna presenteras vid en presskonferens på Skolverket 29 november 10.00. Presskonferensen direktsänds även på Skolverket.se.Skolverket har skrivit rapporter som fokuserar på de svenska resultaten. I rapporterna finns även jämförelser med andra länder som deltar i

Fler än 25 000 elever i sommarskola

Nu betalar Skolverket ut 85 miljoner kronor till de kommuner och fristående skolor som bedrivit sommarskola.  Nytt för i år är att bidraget också omfattar gymnasieelever.  Förra året deltog 10 000 elever i undervisning på sommarlovet och i år var det över 25 000.  Fakta om vilka som fått bidragen finns som bilagor.Sommarskolan är en möjlighet för elever att ta igen det man har missat under terminen. Det är också en chans för nyanlända elever att fortsätta lära sig svenska. -          Vi tycker det är bra om bidraget kan användas till att ge nyanlända elever mer undervisning i svenska, om

Mer personal till lågstadiet och fritidshem

Skolverket betalar ut nästan 2,3 miljarder kronor för att bland annat fler lärare ska kunna anställas på lågstadiet och i förskoleklasser. Nytt för i år är att också fritidshem får pengar till personalförstärkningar - omkring en halv miljard kronor. Listor på vilka som får bidrag finns bifogade i pressmeddelandet. Det är andra året som pengar i Lågstadiesatsningen betalas ut och i år går hela summan till personal.- Intresset för att söka bidragen har varit stort och hela statsbidraget har gått åt. Det visar på att det finns ett tydligt behov av att anställa lärare och annan personal i

Skolan behöver anpassas bättre för funktionsnedsatta elever

Varannan specialpedagog säger att deras skola inte är tillräckligt anpassad för elever med funktionsnedsättningar som ADHD, AST eller rörelsehinder. I många skolor är bristen på speciallärare och specialpedagoger ett hinder för att kunna möta elevernas och lärarnas behov. En ny rapport från Skolverket visar också att diagnos ofta avgör om eleven ska beviljas särskilt stöd.- Trots att det inte är tillåtet att ställa krav på diagnos så sker det. Elever med funktionsnedsättning som är i behov av stöd har det ofta tufft i skolan utan att de ska behöva kämpa för att få stöd, säger Sophie Casson

Tre miljarder till höjda lärarlöner – så fördelas pengarna

Nu är det klart hur stor del av de tre miljarderna i Lärarlönelyftet som respektive kommun eller huvudman för en fristående skola kan få. Ungefär 60 000 lärares löner kan höjas med hjälp av bidraget. Se bifogade listor över kommuner och fristående skolhuvudmän.- Lärarlönelyftet ger många lärare möjlighet till löneökning. Vi har en allvarlig lärarbrist i landet. Därför är vi positiva till alla insatser som kan få fler lärare att vilja stanna kvar i yrket, få fler att vilja bli lärare och dessutom locka tillbaka lärare till skolan, säger Joakim Feldt, avdelningschef på Skolverket.

280 miljoner i läxhjälp till över 2200 skolor

Det finns ett stort intresse att erbjuda elever hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför skoltid. Nu betalar Skolverket ut nästan 269 miljoner kronor till 2211 skolor och nästan 12 miljoner kronor till 37 ideella föreningar. Detta är nästan tio gånger så mycket pengar jämfört med förra året. Här finns hela listan med alla som får bidrag.– Det är bra att många skolor erbjuder läxhjälp. Men samtidigt måste skolorna fundera över hur de arbetar med läxor. Det är viktigt att elever som riskerar att inte nå målen får stöd i den ordinarie undervisningen, säger Johanna Freed, chef på

Färre lärare vill byta yrke men många är stressade

Nio av tio lärare upplever det meningsfullt att gå till jobbet och nästan lika många trivs i sin skola. Skolverkets undersökning ”Attityder till skolan 2015” visar också att andelen lärare som överväger att byta yrke har minskat med tio procentenheter sedan förra mätningen. Samtidigt uppger varannan lärare att de är stressade och var tredje att skolledningen inte är öppen för kritik.- Det är glädjande att färre överväger att byta yrke men trots förbättringen är det fortfarande fyra av tio lärare som funderar på att lämna skolan så det återstår mycket att göra. Det är särskilt allvarligt

Tio procent av skolorna har tagit emot hälften av de nyanlända eleverna

Närmare hälften av de nyanlända eleverna går i skolan i 29 av landets 290 kommuner. Skolverkets analys av elevstatistik för grundskolan visar också att ökningen av antalet nyanlända elever främst skett i kommunala skolor. Det är framför allt i mindre kommuner som andelen nyanlända i skolorna ökat.- Att ta emot många nyanlända kan vara en utmaning. Behoven är stora men samtidigt ser vi att skolor har ett starkt engagemang och en vilja att lyckas ge nyanlända elever en bra skolgång. Vi tar fram olika stödinsatser som alla skolor ska kunna använda för att utveckla mottagandet och

Det finns inga träffar som matchar nuvarande filter
Det finns inga fler träffar som matchar nuvarande filter
Tillbaka till sidans topp