Svenska elever bättre i PISA
Efter flera PISA-undersökningar med fallande resultat har nu svenska 15-åringars kunskaper förbättrats. Läsförståelse och matematik har förbättrats och inom naturvetenskap syns tecken på en positiv utveckling. I den förra PISA-undersökningen presterade svenska elever under genomsnittet för OECD-länder inom alla tre kunskapsområden. Nu placerar sig Sverige på eller över genomsnittet.
- Det är ett glädjande trendbrott som vi hoppas kan ge elever, lärare och rektorer råg i ryggen. Förra veckan presenterade vi förbättrade resultat i en annan internationell undersökning, TIMSS. Sammantaget stärker det våra slutsatser att eleverna har mer kunskaper i dag, säger Mikael Halápi, vikarierande generaldirektör på Skolverket.
Tydligast förbättring i läsförståelse och matematik
PISA är en internationell studie som mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Mellan den första PISA-studien år 2000 och den förra studien 2012 hade Sverige den största resultatförsämringen av alla länder. I PISA 2015 har den trenden brutits och nu är resultaten tillbaka på samma nivå som 2009.
- Läsförståelse. Eleverna presterar i snitt 500 poäng. Det är en förbättring med 17 poäng jämfört med PISA 2012. Sveriges resultat är högre än OECD-genomsnittet.
- Matematik. Eleverna presterar i snitt 494 poäng. Det är en förbättring med 16 poäng jämfört med PISA 2012. Sveriges resultat ligger på OECD-genomsnittet.
- Naturvetenskap. Eleverna presterar i snitt 493 poäng. Det är en uppmätt förbättring med 9 poäng sedan PISA 2012 men uppgången är inte statistiskt säkerställd. Sveriges resultat ligger på OECD-genomsnittet.
-Vi har i dag inget färdigt svar på vad förbättringarna beror på. Det blir en uppgift för oss och forskarsamhället att analysera. Samtidigt vet vi vad som bidrar till en bra skola. Det handlar om att utveckla undervisningen, få fler att bli lärare och ge rätt förutsättningar till skolan. Vi har fortfarande en bit kvar till toppresultaten i PISA-studien som gjordes år 2000, säger Mikael Halápi.
Bättre läsförståelse bland lågpresterande
I läsförståelse är det framförallt de lågpresterande eleverna som står för den största resultatförbättringen. I matematik har både lågpresterande och högpresterande elever blivit bättre. I naturvetenskap syns en förbättring endast bland de högpresterande eleverna.
Familjebakgrunden har fått ökad betydelse för resultaten
I PISA mäts likvärdighet med sju likvärdighetsindikatorer. Jämfört med PISA 2006 har fem av dessa försämrats och ingen förbättrats. Till exempel har elevens familjebakgrund fått ökad betydelse för resultaten i naturvetenskap. När PISA-undersökningarna började år 2000 var Sverige ett av de länder som hade bäst likvärdighet. Idag ligger Sverige på en genomsnittlig OECD-nivå.
- I den här undersökningen ser vi tecken på att skolan blivit sämre på att kompensera för elevens sociala bakgrund. Det är en oroande utveckling som våra politiker behöver ta på allvar, säger Mikael Halápi.
Mer om PISA
PISA är en förkortning av Programme for International Student Assessment. Det är en internationell undersökning som organiseras av OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development). Totalt deltog 72 länder eller regioner i PISA 2015, däribland alla 35 OECD-länder. Ungefär 540 000 15-åriga elever testades totalt i PISA 2015. I Sverige deltog knappt 5500 elever från 202 skolor. De flesta eleverna gick i grundskolans årskurs nio. PISA har tidigare genomförts år 2000, 2003, 2006, 2009 och 2012.
För mer information
Här kan du läsa Skolverkets rapport om PISA 2015: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3725
Kontaktuppgifter
Kontaktpersonerna går att nå efter kl 13.00 då presskonferensen avslutats.
För frågor till vikarierande generaldirektör Mikael Halápi kontakta Skolverkets presstjänst 08-527 333 00
För frågor om PISA kontakta Eva Lundgren, ansvarig för PISA i Sverige 08-527 331 64 eller Anders Auer, huvudförfattare svenska PISA-rapporten 08-527 333 17
Taggar: