Skolan blir allt mindre likvärdig

Likvärdigheten i den svenska grundskolan har försämrats visar en ny rapport från Skolverket. Sedan slutet av 1990-talet har skillnaderna mellan olika skolors betygresultat ökat kraftigt. Valet av skola har blivit allt viktigare för hur en elev lyckas i skolan. Rapporten visar också att skolsegregationen har antagit nya former.

- Det är en allvarlig bild som kommer fram i rapporten. Nu behövs ett politiskt ansvarstagande för likvärdigheten, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

Skolan ska vara likvärdig. Det slås fast i skollag och läroplaner. En likvärdig skola handlar om lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildning och att skolan ska kompensera för elevers olika förutsättningar. Alla elever ska ges möjlighet till goda studieresultat oavsett social bakgrund och vilken skola man går i. I rapporten ”Likvärdig utbildning i svensk grundskola?” analyseras likvärdigheten utifrån betygsdata, internationella kunskapsmätningar och aktuell forskning.

Ökade skillnader mellan skolor

Mellanskolsvariationen, det mått som används för att beskriva hur mycket de genomsnittliga betygsresultaten skiljer mellan olika skolor, har fördubblats sedan slutet av 1990-talet och låg 2011 på över 18 procent. I ett internationellt perspektiv hade Sverige tidigare små resultatskillnader mellan skolor men vi börjar nu närma oss många andra länder.

Socioekonomisk bakgrund har fortsatt stor betydelse

Det finns ett starkt samband mellan en elevs socioekonomiska bakgrund och dennes skolresultat. Det finns indikationer på att sambandet har ökat under de senaste åren. Segregation utifrån socioekonomisk bakgrund kan dock bara till viss del förklara de ökade resultatskillnaderna mellan skolor.

Skolsegregationen antar nya former

Det fria skolvalet har bidragit till att elever med hög studiemotivation och engagerade föräldrar samlas i skolor där det finns många andra studiemotiverade elever. Det får konsekvenser för likvärdigheten eftersom elevers resultat även påverkas av skolkamraterna. Det handlar också om lärares förväntningar. I en skola med många motiverade elever tenderar lärarna att ha höga förväntningar på alla elever. Dessa kamrateffekter och lärarförväntningar bidrar till att skillnaderna mellan skolors resultat ökar ytterligare. Det innebär att betydelsen av vilken skola eleven går i har ökat.

- Att själv få välja skola kan självklart vara positivt för eleverna, skolan och samhället. Samtidigt måste vi motarbeta de negativa konsekvenserna av det fria skolvalet. Det kan handla om att rekrytera de skickligaste lärarna till skolor där de bäst behövs och att fördela resurser bättre, säger Anna Ekström.

För mer information

www.skolverket.se

För frågor kontakta

Jonas Sandqvist, undervisningsråd och projektledare           08-5273 3345

Anders Auer, undervisningsråd och statistikansvarig            08-5273 3317

Sverker Härd, enhetschef                                                   08-5273 3311

Mattias Ragert, pressansvarig                                             08-5273 3433

Kontaktpersonerna kan nås efter presskonferensen omkring kl 11.30.

Taggar: