Stor utmaning att stödja obehöriga elever
Det är svårt för skolorna att individanpassa introduktionsprogrammen efter elevernas ofta stora stödbehov. Sex av tio rektorer uppger att de har svårt att tillgodose dessa behov. Dessutom uppger mer än hälften att de sällan får tillräcklig information om elevernas bakgrund och förutsättningar. Det visar en ny rapport från Skolverket.
Nära var femte elev påbörjar sina gymnasiestudier på något av de fem introduktionsprogrammen. Att många av eleverna har mycket kvar att komplettera från grundskolan, samt ofta inte själva är klara med sina avsikter, innebär stora utmaningar för skolorna. Det gör det svårt att individanpassa utbildningarna och avgöra vilket av programmen som passar bäst. Dessutom uppger mer än hälften av skolorna att de sällan får tillräcklig information om elevernas bakgrund, behov och förutsättningar för att kunna upprätta och följa individuella studieplaner.
Avsikten med att i gymnasiereformen från 2011 ersätta det tidigare individuella programmet med fem nya introduktionsprogram var att skapa större tydlighet i alternativa studievägar som överensstämmer med elevernas varierade behov. Vår studie visar att denna tydlighet ännu inte har uppnåtts.
– Det är skolornas uppgift att stötta dessa elever, och i det arbetet har skolans studie- och yrkesvägledning en mycket viktig funktion att fylla, säger Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket.
Introduktionsprogrammet språkintroduktion växer
Det introduktionsprogram som växer är språkintroduktion, som syftar till att hjälpa nyanlända ungdomar vidare i gymnasieskolan. Samtidigt kan vi se att det är en stor andel av eleverna som avbryter studierna. Detta program kommer att kräva stora insatser av skolorna framöver. Övriga introduktionsprogram ligger kvar på ungefär samma elevantal som tidigare år.
Stor variation i utbildningsutbudet över landet
Skolverket har även gjort en genomgång av gymnasieskolans nationella program. Denna genomgång visar bland annat att minskade elevkullar och konkurrensen om eleverna gjort att skillnaderna i gymnasieutbudet varierar mellan olika delar av landet.
Många av programmen och i synnerhet flera av programmens inriktningar har små elevvolymer. Detta innebär att det blir allt svårare att tillgodose ett brett utbildningsutbud enligt arbetsmarknadens behov. Situationen försvåras ytterligare av att det råder stor brist på yrkeslärare inom flera av yrkesprogrammen.
– Så som systemet ser ut idag har huvudmän och branscher ett stort ansvar att se till att utbildningar anpassas efter både elevernas efterfrågan och samhällets behov, säger Anna Ekström.
Oförändrat sökmönster till olika gymnasieprogram
Genomgången visar också att den nya gymnasieskolan hittills inte har inneburit några förändringar i elevernas gymnasieval. Kön och föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för vilken gymnasieutbildning eleverna väljer. Dessutom fortsätter yrkesprogrammen att tappa i popularitet i förhållande till de högskoleförberedande programmen.
Uppföljning av gymnasiereformen från 2011
Klicka på nedanstående länkar för att ladda ner eller beställa rapporterna:
Ovanstående publikationer ingår i Skolverkets arbete med att utvärdera den gymnasiereform som infördes 2011. Här finns allt material samlat.
Fakta: vad krävs för att komma in på gymnasieskolan?
För att komma in på ett nationellt program måste man ha godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. För högskoleförberedande program krävs dessutom godkända betyg i nio ämnen till, sammanlagt tolv. Vilka de nio ämnena är varierar mellan de olika programmen. För yrkesprogam gäller att man har godkända betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta ämnen. Elever som är obehöriga till ett nationellt program kan gå ett introduktionsprogram.
För frågor kontakta
För frågor till generaldirektör Anna Ekström, kontakta Skolverkets presstjänst på 08-527 333 00
För frågor om rapporterna, kontakta Thomas Furusten (projektledare) på 08-527 336 93
Taggar: