Svaga resultat i ny PISA-rapport

Svenska 15-åringar presterar under OECD-genomsnittet i ett kompletterande PISA-prov som testar elevers förmåga att lösa problem. Denna förmåga har en stark koppling till bland annat kritiskt tänkande, kreativitet, uthållighet.

- Det är ett oroande resultat att svenska elever även på detta område presterar under snittet. Problemlösningsförmåga har alltmer uppmärksammats som viktig för framgång i utbildning och arbetsliv. Den här nya studien har gett oss en viktig signal, säger Helén Ängmo, överdirektör på Skolverket.

I december 2013 presenterades PISA-rapporten om elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. I samband med att de PISA-proven genomfördes gjorde också 1250 av de svenska eleverna ett PISA-prov på dator som testar problemlösningsförmåga. Totalt deltog 44 länder, varav 28 OECD-länder, i provet. Provuppgifterna utgår från vardagsnära problem som inte har direkt koppling till skolans ämnen.

Ämneskunskaper och problemlösningsförmåga hänger ihop

Genomsnittspoängen i provet är 500. Svenska elever har 491 poäng och ligger på samma nivå som Irland, Danmark, Portugal, Ryssland, Slovakien och Polen. Bäst resultat når Singapore, Sydkorea och Japan. Finland och Kanada når också bra resultat.

-Resultaten visar att det finns en koppling mellan god problemlösningsförmåga och goda ämneskunskaper. Bilden att eleverna i de asiatiska länderna bara skulle vara bra på faktakunskaper verkar inte stämma, säger Anita Wester, Skolverkets projektledare för PISA i Sverige.

Svenska elever bättre på enklare uppgifter

I PISA-provet som testar problemlösningsförmåga skiljer man på statiska och interaktiva uppgifter. I de statiska uppgifterna får eleven all information som behövs för att lösa problemet från början. I de interaktiva uppgifterna krävs att eleven bearbetar informationen för att kunna gå vidare och lösa problemet. Svenska elever klarar de statiska uppgifterna bättre men har svårare för de interaktiva uppgifterna som kräver att man kontrollerar och reflekterar.

Tänkbara orsaker till resultaten

Skolverket har idag inga säkra svar på vad som ligger bakom de svenska resultaten. Däremot finns en rad hypoteser.

- Uthållighet och motivation är viktigt för att kunna lösa problem. Det kan handla om vilket stöd som ges i undervisningen men också om elevers attityder. Det samlade resultatet från PISA är allvarligt. Vi behöver mer kunskap om orsaker men skolan måste också ges allt stöd för att stärka elevernas breda kunskaper och förmågor, säger Helén Ängmo.

För mer information

Läs hela rapporten och se exempel på provuppgifter på www.skolverket.se

Kontaktuppgifter

För frågor till överdirektör Helén Ängmo kontakta Skolverkets presstjänst på 08-527 333 00

För frågor om PISA-rapporten kontakta projektledare Anita Wester på 08-527 331 69

eller tf enhetschef Camilla Thinsz Fjellström 08-527 331 49

Kontaktpersonerna kan nås på telefon efter presskonferensen vid 12.30

Taggar: