"Dilemman i förhörsledarrollen" - Ny bok bygger broar mellan pratik och teori

Erfarna poliser sitter på enormt mycket kunskap om allt från förhörssituationer till vapenanvändning i skarpa situationer. I en ny bokserie möter denna praktiska erfarenhet forskningen för att bli nya verktyg i polisutbildningen.

För drygt tio år sedan tas Gunilla Blomberg in som förhörsledare i ett fall gällande misstänkt trafficking. De förhör som hon håller med misstänkta gärningsmän och målsägande kom att förändra hur hon såg på sin roll som utredare. Ärendet blev en vändpunkt. Och händelserna fick henne att vilja bena ut vad som finns att lära om förhörsledarrollen, hur man kan förankra den praktiska kunskapen i vetenskaplig teori?

— Teori och praktik hänger ihop, jag tycker det är viktigt att vi förankrar vår kunskap i forskning. Det handlar om en professionalisering av yrket. Det skapar trygghet i att det är korrekt, säger Gunilla Blomberg som i dag är lärare på polisens vidareutbildning.

Tillsammans med Maria Wolrath Söderberg, lektor i retorik vid Södertörns högskola, har hon gått igenom förhören i det aktuella ärendet. Förhör som, enligt Gunilla Blomberg, innehåller flera komponenter som oerfarna förhörsledare kan ha problem med. Det handlar om lögner, lagtolkningar samt psykologiska reaktioner och mekanismer. Resultatet är boken Dilemman i förhörsledarrollen, den första i en bokserie som syftar till att överbrygga klyftan mellan forskningen och verksamma poliser. Nästa bok väntas senare i år och tar upp vapenhantering i skarpa situationer.

För det är ofta så, att teori och praktik ses som två skilda ting inom polisutbildningen, säger Maria Wolrath-Söderberg. De teoretiska momenten leds ofta av en person som saknar polisär erfarenhet. Och undervisande poliser saknar ofta egen forskningserfarenhet, då en polisexamen hittills inte gett tillträde till forskarutbildning.

—Det kan leda till att studenterna uppfattar teori och praktik som olika världar. Och många förstår inte vad teorin är bra för, att den ger verktyg för att förstå och hantera konkreta problem, säger Maria Wolrath Söderberg.

Utifrån vetenskapliga teorier hämtade från bland annat psykologi, etik och språkvetenskap har de två, forskare och polis, undersökt situationen.

— Tanken är att de här korta texterna ska kunna användas i undervisning både i grundutbildning och fortbildning. Syftet är att studenterna ska få exempel på hur förståelsen av praktiken kan fördjupas av teori och hur teorin kan peka mot olika handlingsvägar, säger hon.

20 maj diskuterar Gunilla Blomgren frågan om dilemman i förhörsledarrollen på ett minisymposium som gästas av ett flertal namnkunniga personer deltar:

• Torun Lindholm, professor i socialpsykologi och expert på vittnespsykologi
• Johan Eriksson, försvarsadvokat
• Anders Ringqvist, kriminalinspektör och utbildare på Nationella operativa avdelningen
• Anna Remse, vice chefsåklagare
• Johan Sundqvist, kommissarie och ledare för Nationellt strategiskt utvecklingsprojket
• Anna Elmqvist, kriminalinspektör och lärare på polisutbildningen.

Samtalet leds av docent Lotta Tillberg och arrangeras av Centrum för praktisk kunskap, vid Institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola.