Har litteraturen någon roll i dagens Europa? Poeten Tomas Venclova gästar Stockholm
Den prisbelönte poeten Tomas Venclova kommer till Stockholm och Södertörns högskola. För ett samtal kring litteraturens roll, poesi som verktyg för att överskrida tid och språk samt minnespolitiken i dagens Litauen.
Under ett helt liv har den litauiska poeten följt samtidens utveckling i skrift. Med sina dikter tillhör han en generation som satte ord på hur det var att leva i en totalitär regim och lämna den. Nu får svenska läsare återigen chansen att knyta kontakt med författaren, litteraturkritikern, översättaren och poeten Tomas Venclova.
Och det i dubbel bemärkelse. Med anledning av utgivningen av översättningen av diktsamlingen Ankomst till Atlantis befinner sig han nämligen i Sverige. Den 28 november deltar han i ett samtal på Södertörns högskola tillsammans med det svenska kulturrådet i Moskva, Stefan Ingvarsson. Det blir ett samtal om poesi, minne och litteraturens och de intellektuellas roll i dagens Europa. Men också om de lagar som reglerar historiebeskrivningen i Litauen och Polen.
– Med sin erfarenhet, väljer han att alltid se saker och ting utifrån, på avstånd. Men han lyfter in ögonblicket, han är intresserad av vad som händer nu. I politiken, i samhället, det som är relevant för oss alla i vårt dagliga liv, säger Živilė Etevičiūtė, kulturattaché vid Litauens ambassad i Stockholm.
Som oliktänkande tvingades Tomas Venclova att lämna Sovjetunionen. 1977 blev han av med sitt sovjetiska medborgarskap, lämnade Litauen och blev en del av dissidentrörelsen. Han emigrerade till USA där han sedermera blev professor i slaviska språk. Under senare år har han återvänt till sitt hemland och på nytt engagerat sig i tidens problem och samhällsdebatt. Inte minst den om minnespolitiken i Litauen och Polen, det vill säga lagarna som reglerar historiebeskrivningen kring Förintelsen och samarbetet mellan länderna.
Under sina verksamma år har han tagit emot ett flertal internationella poesipriser och har översatt många välkända poeter till litauiska. Till dem hör T.S Eliot, Charles Baudelaire men också vännerna Czesław Miłosz och Joseph Brodsky. Den sistnämnde ska ha sagt att Venclovas poesi var ett sätt att stå emot verkligheten. Hans poesi var intellektuell.
– Poesi har en viktig roll i litauisk litteratur. Historiskt är den betraktad som känslodriven, för att inte säga intim och romantisk. Venclovas poesi är annorlunda. Den är väldigt skarp, den är rationell och kopplar på ett väldigt direkt vis samman den samtida poesin med antikens hjältar, säger Živilė Etevičiūtė.
Samtalet mellan Tomas Venclova och Stefan Ingvarsson blir startskottet för Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) årliga konferens vars tema i år utgår från två årtal: 1918 och 1968. Två år som får representera två olika Europa, ett byggt av nationalstater och ett på demokratisk integration.
Tid och plats: 28 november, klocka 16-18
Lokal: MA 636, Södertörns högskola (6:e våningen, huvudbyggnaden Moas båge)
Arrangör: Centre for Baltic and East European Studies, CBEES, tillsammans med Litauiska kulturinstitutet och Litauens ambassad.
Kontakt: För allmänna frågor om CBEES konferens, mejla cbees@sh.se
För intervjuförfrågningar, kontakta: Sophia Nilsson, forskningskommunikatör, sophia.nilsson@sh.se
Södertörns högskola är ett lärosäte i Stockholm som utbildar, forskar och samverkar för en hållbar samhällsutveckling. På högskolan finns drygt 11 000 studenter, cirka 70 program och 270 kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan erbjuder också polisutbildning och lärarutbildning med interkulturell profil. Mycket av forskningen handlar om frågor som rör Östersjö- och Östeuropaområdet. På Södertörns högskola blandas ämnen, perspektiv, människor och erfarenheter. Här finns de nyfikna och de ifrågasättande. De som söker oväntade kombinationer, utveckling och utmaningar. Här korsbefruktas verklighet och vetenskap.