Välfungerande havsplanering nödvändigt för Östersjöns överlevnad

Fartyg, vindkraftverk och fiskare slåss om utrymmet till havs. Liksom städer behöver världshaven planeras för att överleva i framtiden. Men risken för obalans i maktrelationerna är stor visar ny forskning.

-Utan havsplanering blir det kaos, alla skulle göra som de själva vill och haven är redan tillräckligt utsatta som det är. Östersjön ligger illa till. Ralph Tafon skräder inte orden när han talar om vikten av att länder, företag och människor måste förvalta havets resurser och utrymme. Nyckeln i hans mening är havsplanering. Om den fungerar och inte missbrukas.

Ralph Tafon är doktorand i miljövetenskap och disputerar i dagarna med avhandlingen ”The Dark Side of Marine Spatial Planning”. Studien lyfter framför allt fram de maktrelationer som uppstår inom havsplanering. Intresset hos små lokala aktörer som fiskare och boende i kustområden ställs mot mäktiga aktörer som rederier, energibolag och militären.

— Havsplanering är ett helomfattande system där det finns en risk för obalans i maktrelationerna. Det kan hända när en planläggare inte lyssnar på kraven och oro från mindre aktörer. Det händer också när större aktörer tar för mycket utrymme i anspråk för att skydda sina intressen, säger han.

Havsplanering är en relativt ny företeelse inom såväl forskning som politiken. EU började diskutera frågan omkring 2007. I korthet handlar det om att länder och regioner måste ha en tydlig plan för hur olika intressen ska samsas inom ett specifikt område av havet. Till 2021 måste alla medlemsländer ha en sådan plan på plats. I Sverige har Hav- och vattenmyndigheten tagit fram ett förslag som just nu ligger ute för granskning. Ett färdigt förslag ska presenteras för regeringen i slutet av året.

— Ur mitt perspektiv är hela systemet byggt så att det gynnar de stora aktörerna. De mindre aktörerna har inte haft något att säga till om, säger han.

Problemet som han ser det är att systemet kring havsplanering premierar vetenskapligt förankrad kunskap och bortser från lokalkännedom. Vad händer till exempel om planen godkänns, och fiskarna fortsätter arbeta på samma sätt de gjort i alla år?

Samtidigt är havsplanering nödvändigt för en hållbar framtid. Rätt använt är havsplanering en arena för möten mellan parter som kanske aldrig skulle ha träffats.

— Havsplanering bidrar med ordning och koordination. Havsplanering blir ett medium genom vilket aktörer med olika intressen kan träffas och enas. Agerar enskilda aktörer på eget bevåg så uppstår kaos och det är dåligt för miljön, detta måste planläggare vara medvetna om, säger han.

Sophia Nilsson
Forskningskommunikatör, Södertörns högskola
sophia.nilsson@sh.se
0722-101453

Södertörns högskola är ett lärosäte i Stockholm som utbildar, forskar och samverkar för en hållbar samhällsutveckling. På högskolan finns drygt 11 000 studenter, cirka 70 program och 270 kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan erbjuder också polisutbildning och lärarutbildning med interkulturell profil. Mycket av forskningen handlar om frågor som rör Östersjö- och Östeuropaområdet. På Södertörns högskola blandas ämnen, perspektiv, människor och erfarenheter. Här finns de nyfikna och de ifrågasättande. De som söker oväntade kombinationer, utveckling och utmaningar. Här korsbefruktas verklighet och vetenskap.