Konjunkturen i Skåne mattas av – kompetensbrist stor utmaning

Report this content

Fortsatt stark konjunktur – men den tendens till avmattning i ekonomin som syntes i höstas har blivit tydligare. Sysselsättningstillväxten är positiv i Skåne även om ökningen är svagare än tidigare. I ett femårsperspektiv syns en strukturomvandling i det skånska näringslivet, där kompetensbrist pekas ut som största utmaningen. Det visar rapporten Skånsk konjunktur som för maj 2019 har tema Näringsliv.

Såväl i Sverige som globalt märks nu tecken på svagare konjunktur. I Skåne har arbetslösheten minskat jämfört med för ett år sedan, med -0,5 procentenheter, men minskningstakten har dämpats sedan höstens konjunkturrapport. Den disponibla inkomsten har också haft en blygsam förändring jämfört med tidigare.

Ute i näringslivet är det dock inte konjunkturen som oroar. Till vårens upplaga av ”Skånsk konjunktur” har 31 av de skånska kommunernas näringslivschefer intervjuats. De är till stor del eniga om att företagen i kommunerna fortsatt går starkt och att den största utmaningen för det skånska näringslivet är kompetensförsörjningen. Alla typer av kompetenser efterfrågas och det uppges vara brist på allt från hotell- och restaurangpersonal till programvaruutvecklare och industriarbetare. Få näringslivschefer rapporterar om att en reell konjunkturavmattning börjat märkas bland de skånska företagen.

– Det är naturligtvis bra med ett högt resursutnyttjande i näringslivet. Hög sysselsättningsgrad kan dämpa en kommande konjunkturnedgång. Samtidigt riskerar resursbrist i sig att bidra till en inbromsning i ekonomin, säger Rasmus Roos, bankchef på Sparbanken Skåne.

De senaste fem åren har det skånska näringslivet växt med runt 34 500 jobb. 52 procent av de nya jobben har skapats på arbetsställen i Malmö och 20 procent i Helsingborg. Lund och Kristianstad står för fyra respektive tre procent av jobbökningen, medan Ystad bidragit med en procent. Rapporten visar också att två av tre nya jobb har skapats i företag eller vid arbetsställen med färre än 50 anställda, samtidigt som de större företagen med över 100 anställda minskat antalet anställda i hela regionen förutom i just sydvästra och nordvästra Skåne.

Bostadsmarknaden har på många ställen i landet varit skakig det senaste året, men rapporten visar att Skånes bostadsrättspriser förblivit stabila. Mellan mars 2018 till februari 2019 sjönk bostadsrättspriserna med en procent jämfört med de föregående tolv månaderna, medan de sjönk betydligt mer i både Stockholm och Göteborg. Prisutvecklingen skiljer sig dock åt i Skåne. I östra delarna fortsätter priserna att stiga, dock från låga nivåer. I sydvästra Skåne och Lundaområdet har priserna däremot sjunkit respektive förblivit oförändrade och här är också kvadratmeterpriserna som högst.

– Att marknaden ändå stannat av något jämfört med tidigare rekordår syns på att antalet försäljningar av bostadsrätter sjunkit med fem procent under perioden. Volymen på skånska villamarknaden har varit mer stabil, säger Rasmus Roos.

sparbankenskane.se/skanskkonjunktur finns rapporten i sin helhet.

För mer information
Rasmus Roos, bankchef, 046-16 23 11
Kristian Svensson, pressansvarig, 046-16 23 09

Om Skånsk konjunktur
Skånsk konjunktur är en oberoende rapport om det ekonomiska läget i Skåne. Bakom rapporten står Sparbanken Skåne i samarbete med sina ägarstiftelser. Materialet är baserat på ett stort antal statistikkällor och kvalitativa intervjuer. Det belyser skånsk konjunktur i dimensionerna invånare, näringsliv och offentlig ekonomi – i såväl övergripande perspektiv som ner på delregion- och kommunnivå. Analysen produceras av Øresundsinstituttet och publiceras två gånger per år.

Om Sparbanken Skåne
Sparbanken Skåne är en stark regional sparbank för människorna, näringslivet och det lokala samhället. En bank med hög tillgänglighet, smarta tjänster och grundläggande sparbanksvärderingar, där besluten fattas nära dig som kund. Banken ägs huvudsakligen av tre skånska sparbanksstiftelser. I samarbete med stiftelserna kan delar av överskottet från bankrörelsen investeras i samhällsutvecklande insatser.

Taggar: