Ny rapport: Snabbt förändrade förutsättningar för plånboksfrågor i Skåne
Inkomstutvecklingen halkar efter i Skåne, fler står utan marginal i sin ekonomi och kontantinsatsen i 50 000 bostadsaffärer har delvis urholkats. Samtidigt har arbetsmarknaden visat styrka och energipriserna fallit tillbaka något. Senaste årens ekonomiska svängningar påverkar skåningarna på olika sätt och olika mycket. Det visar en ny rapport om privatekonomi som publiceras av Sparbanken Skåne idag.
De ekonomiska förutsättningarna i Skåne har på kort tid förändrats i grunden. Idag domineras vardagsekonomin av hög inflation, stigande räntenivå och betydande osäkerhet för framtiden.
– Det är med denna bakgrund vi tagit fram en ny rapport om privatekonomi. Vi vill helt enkelt genomlysa det ekonomiska läget utifrån förutsättningarna för invånarna här i Skåne. Det har inte alltid varit enkelt för den enskilde att hänga med i de snabba svängningar som varit, säger Anders Hansson, privatekonom på Sparbanken Skåne.
Banken samarbetar sedan många år med Øresundsinstituttet om rapporten Skånsk konjunktur, som utkommer två gånger årligen. Även den nya rapporten Skånsk privatekonomi har tagits fram tillsammans med Øresundsinstituttet.
Inkomstutvecklingen halkar efter i Skåne
Klyftan ökar mellan Skåne och övriga Sverige när det gäller utvecklingen av hushållens disponibla inkomster. Det visar siffror från statistikmyndigheten SCB som sammanställts till rapporten Skånsk privatekonomi.
Redan under de ”goda åren” mellan 2010 och 2019 hade Skåne en något lägre tillväxttakt när det gäller disponibel inkomst per invånare. I Skåne ökade den disponibla inkomsten per invånare med 29 procent under denna period, medan den ökade med 31 procent i riket och med 32 procent i övriga storstadslän. Under det första pandemiåret 2020 stagnerade utvecklingen i hela landet, men 2021 ökade den disponibla inkomsten per invånare med endast en procent i Skåne samtidigt som den ökade med fyra procent i riket, fem procent i Västra Götalands län och sju procent i Stockholms län.
– Den lägre sysselsättningsgraden vi har i Skåne slår rakt igenom på privatekonomin. Det finns givetvis stora skillnader mellan hög- och låginkomsttagare även i Skåne, men sammantaget ser vi att regionen halkar efter och det i ett läge där reallönerna nu också faller på grund av inflationen, säger privatekonomen Anders Hansson.
Under 2021, som är det senaste året med tillgänglig inkomststatistik, var hushållens genomsnittliga disponibla inkomst räknat per person 285 000 kronor i Stockholms län, 238 000 kronor i Västra Götaland och 226 000 kronor i Skåne.
Var femte saknar marginal för oförutsedda utgifter
Fler skåningar står utan marginal i sin ekonomi. Idag saknar 22,5 procent av invånarna i Sydsverige (Skåne och Blekinge) en kontantmarginal för att klara en oväntad räkning, vilket är 2,5 procentenheter mer än i riket som helhet. Det framgår av SCB:s senaste undersökning av levnadsvanor som nyligen publicerats.
För denna utsatta grupp är den höga inflationen och då särskilt de kraftigt höjda livsmedelspriserna en stor utmaning. Kontantmarginal definieras som möjligheten att kunna betala en oväntad utgift på 13 000 kronor inom en månad utan att behöva låna eller be om hjälp.
– De som drabbats allra hårdast av utvecklingen under det senaste året är de som redan tidigare hade små marginaler i sin ekonomi. Det är verkligen inte lätt att tänka på sparande när plånboken är tom, men sparandet är grunden för att kunna bygga upp sin ekonomi, säger Anders Hansson.
– Här gäller det att försöka bryta en dålig situation. Om man inte kan spara pengar finns det kanske något annat att spara in på, för att så småningom kunna börja bygga ekonomiska reserver. Men det står klart att det kan bli en tuff tid framöver för många i Skåne och det är oroande.
Kontantinsatsen naggad i 50 000 skånska bostadsaffärer
Bostadspriserna steg kraftigt under coronapandemin. I Skåne är denna uppgång nu nästan utraderad och många som köpt bostad under de senaste åren oroas över att värdeminskningen ätit upp kontantinsatsen. Genomgången som Sparbanken Skåne gjort visar dock att de allra flesta inte förlorat hela kontantinsatsen, även om unga förstagångsköpare är extra utsatta när det gäller bostadsekonomin idag.
Villapriserna i Skåne har fallit med 15 procent från när de var som högst våren 2022. För bostadsrätter handlar det om en nedgång på 11 procent. Prisfallet förefaller dock ha börjat plana ut och detta på en nivå som motsvarar de genomsnittliga priserna under hösten 2020.
Under perioden med pristopp, då priserna varit högre än nu våren 2023, gjordes drygt 50 000 bostadsaffärer i Skåne, närmare bestämt 16 000 villaköp och 36 000 köp av bostadsrätter. Dessa bostäder har alltså bytt ägare till ett pris som i genomsnitt ligger mellan 1 och 15 procent högre än snittpriset i mars 2023 för villor, och mellan 1 och 11 procent högre än snittpriset för bostadsrätter i mars 2023. Det är en mindre del av bostadsbeståndet som berörs och då med ett prisfall som endast undantagsvis urholkat hela den lagda kontantinsatsen om 15 procent av bostadens pris för de senaste årens köpare.
– En förbrukad kontantinsats är inte bara ett teoretiskt resonemang, utan ökar risken för enskilda hushåll inför bostadsmarknadens fortsatta utveckling. Ett dåligt scenario är att bli stående med tillgångar som är värda mindre än lånen man har på dem. Det minskar handlingsutrymmet om det skulle uppstå fler oväntade händelser i livet, säger Anders Hansson.
Den bifogade rapporten Skånsk privatekonomi visar prisutvecklingen på bostadsmarknaden kommun för kommun, tillsammans med hur många bostadsaffärer som genomförts under den period som prisnivån var högre än i mars 2023.
Rapporten visar också att nio av tio bostadsägare i Skåne köpt bostaden på lägre prisnivåer än vad som råder idag.
– När det gäller bostadsmarknaden måste man tänka långsiktigt. Vi har även tidigare sett upp- och nedgångar och den sättning i priserna vi nu sett kommer heller inte att vara den sista. För hushåll som känner stress över bostadsekonomin, kanske för att de är nya på marknaden och högt belånade, handlar det om att planera utifrån ett längre perspektiv, säger Anders Hansson.
Större svängningar kräver mer framförhållning
Migrationskris, pandemi, Rysslands krig i Ukraina och en svängning från globalisering till geopolitik är några faktorer som sedan 2015 bidragit till många och ovanligt snabba förändringar i samhället och då även för den privata ekonomin.
– Senaste åren har visat hur kraftigt det kan svänga i ekonomin. Sannolikt är detta något vi måste vara mer förberedda på även framöver. Det är viktigt att arbeta med framförhållning i den egna ekonomin, så långt det är möjligt. Om hushållskalkylen inte alls går ihop så sök hjälp. Ta inte nya lån för att täcka upp för gamla, utan kontakta banken för råd, säger Anders Hansson.
Även köpstarka hushåll har senaste året drabbats ekonomiskt av fallande reallöner och minskade tillgångsvärden.
– Man måste utgå från sin egen situation, och alla har olika förutsättningar. Men vi är i ett läge då det är extra viktigt att tänka till om ekonomin och framtiden. Det handlar om att ta aktiva beslut för sin egen ekonomi, och det gäller för alla.
För mer information
Anders Hansson, privatekonom, 046-37 18 44
Kristian Svensson, pressansvarig, 046-16 23 09
Om Sparbanken Skåne
Sparbanken Skåne är en regional sparbank för människorna, näringslivet och det lokala samhället. En bank med hög tillgänglighet, smarta tjänster och grundläggande sparbanksvärderingar där besluten fattas nära kunden. Huvudägare är tre skånska sparbanksstiftelser. I samarbete med stiftelserna kan delar av överskottet från bankrörelsen investeras i samhällsutvecklande insatser.
Om Øresundsinstituttet
Øresundsinstituttet är ett dansk-svenskt kunskapscentrum som genom analyser, fakta, nätverksmöten och nyhetsbyrån News Øresund bidrar till en ökad kännedom om utvecklingen i regionen. Verksamheten drivs utan vinstintresse och med finansiering från mer än 100 medlemmar från stat, regioner, kommuner, universitet och det privata näringslivet.
Taggar:
