Trendbrott för löntagarhushåll - ännu ett år utan förbättringar

För andra året i rad blir många löntagarhushåll utan ekonomiska förbättringar efter att de mest nödvändiga utgifterna är betalda. Det är ett trendbrott efter den starka positiva utveckling som dessa hushåll generellt har haft i över ett decennium. Det framgår av en analys, från Swedbank, Institutet för Privatekonomi, som bygger på skriften Fickekonomen.

– Vi kan hoppas att det är ett tillfälligt hack i den positiva utvecklingen, säger Maria Ahrengart, ekonom på Institutet för privatekonomi, Swedbank. Några grupper som ändå får det bättre i år är pensionärer och hushåll med olika typer av bostadsbidrag.

Efter åtstramningarna på 1990-talet och fram till år 2010 har många löntagarhushåll fått mer kvar i plånboken efter att skatt och nödvändiga utgifter är betalda. Under mer än ett decennium har alltså löntagarna kunnat vänja sig vid ständiga förbättringar. De främsta orsakerna är att löneökningarna under flera år överstigit prisökningarna och att jobbskatteavdragen har gett stora skattesänkningar sedan mitten av 2000-talet. Barnfamiljerna fick ett extra stort lyft år 2002 när maxtaxan i barnomsorgen infördes.

Största reallöneökningarna har skett efter 1995, men inte nu längre
Reallönerna har de senaste 40 åren stigit med nära 60 procent för arbetare och 70 procent för tjänstemän, men i stort sett har hela ökningen skett efter 1995. Innan dess hade reallönerna under 25 års tid endast stigit med cirka 16 procent för arbetare och 7 procent för tjänstemännen. Förutsättningarna för löneutveckling och inflation är givetvis helt annorlunda nu än under åren 1970-1995 men exemplet visar ändå på att saker och ting kan förändras.

– Det är med andra ord inte självklart att det senaste decenniets positiva utveckling kommer att fortsätta för alltid, menar Maria Ahrengart.

Förbättring för pensionärer och hushåll med olika typer av bostadsbidrag
De hushållsgrupper som ändå får det bättre i år är pensionärer och hushåll med olika typer av bostadsbidrag. Den allmänna pensionen ökar med 3,5 procent vilket är mer än inflationen. Garantipensionärernas pension ökar enbart i takt med inflationen. Samtidigt höjs bostadstillägget något vilket gör att det ändå blir en förstärkning för de hushållen.

Bostadsbidraget för barnfamiljer höjs mest - en ökning på 700 kronor i månaden för typhushållet med en ensamstående förälder med två barn. Hushåll med en ensamstående förälder har länge halkat efter övriga löntagarhushåll. Höjningen innebär en stor ekonomisk förstärkning i år, även om glappet fortfarande är stort till hushåll med två föräldrar med gemensamt ekonomiskt ansvar. Också unga hushåll får höjt bostadsbidrag.

Hur ser resten av året ut?
För innevarande år väntas inflationen bli låg och räntorna ligga på en lägre nivå än vad de gjorde i januari. Hittills i år har många hushåll sluppit höga elräkningar samtidigt som bensin- och dieselpriserna legat på rekordhög nivå. Löneökningarna ser ut att bli förhållandevis höga för många grupper, men svag utveckling i omvärlden ökar samtidigt risken för arbetslöshet.

Jämförelse mellan januari 2001 och januari 2012
Det är stor skillnad mellan olika hushålls ekonomiska utveckling sedan början av 2000-talet efter att de mest nödvändiga utgifterna är betalda*. Det framgår av den årliga jämförelse av utvecklingen för de typhushåll som Institutet för privatekonomi följer över tid.

• Pensionärshushållen har haft en utveckling klart skild ifrån löntagarhushållens. Efter nödvändiga utgifter har typhushållet med en garantipensionär tre kronor mer kvar i år än 2001, medan typhushållet med ett pensionärspar har 800 kronor mindre kvar
• Typhushållet med en ensamstående löntagare har 2 900 kronor mer kvar i år
• Typhushållet med två löntagare och två barn har 7 600 kronor mer kvar i år
• Typhushållet med två löntagare och tre barn har 7 300 kronor mer kvar i år
• Typhushållet med en ensamstående förälder med två barn har 1 800 kronor mer kvar i år.

För mer information
Maria Ahrengart, telefon 08- 5859 0252, 076 -790 1615