Var fjärde upplever svag ekonomisk marginal inför 2020

Var fjärde skåning upplever liten eller ingen marginal alls i sin privatekonomi inför 2020. Världskonjunkturen uppges vara den största osäkerhetsfaktorn för den egna ekonomin, både nästa år och på tio års sikt. Det visar en ny undersökning som Novus gjort på uppdrag av Sparbanken Skåne*.

Nästan hälften av skåningarna, 47 procent, anser sig ha stor eller mycket stor marginal i sin privatekonomi för oförutsedda händelser inför det nya året. 20 procent upplever däremot liten marginal och ytterligare 6 procent känner att det inte finns någon marginal överhuvudtaget. 

I gruppen med liten/ingen marginal är unga i åldern 18-29 signifikant överrepresenterade. Var tredje ung skåning, 32 procent, har liten eller ingen marginal alls i sin ekonomi. 

– Det är positivt att nästan hälften av de svarande upplever en god marginal. Att hela 26 procent känner att marginalen är svag är mer oroande, även om det inte är förvånande att många unga vuxna har liten buffert. I den åldern finns många kostnader för att exempelvis sätta bo, samtidigt som man kanske inte helt etablerat sig på arbetsmarknaden, säger Anders Hansson, privatekonom på Sparbanken Skåne.

Banken har inför 2020 låtit undersöka skåningarnas syn på sin egen ekonomi. Var tredje svarande, 34 procent, anger som största osäkerhetsfaktor inför det kommande året att världskonjunkturen ska påverka privatekonomin. Även på längre sikt uppges världskonjunkturens utveckling vara den enskilt största osäkerhetsfaktorn, tillsammans med att familjesituationen skulle ändras på ett oförutsett sätt.

– Medvetenheten är idag stor om vad som sker i omvärlden och hur det kan slå mot Sverige. Uppenbarligen funderar skåningar på hur världskonjunkturen påverkar även den egna ekonomin. Sannolikt innebär 2020 en försvagning av tillväxten, även om konjunkturen inte mattas av fullt så mycket som analytikerna tidigare trott. Detta beror på flera faktorer, som ökad optimism om handelsavtal mellan USA och Kina, och även att räntorna ser ut att förbli låga under det kommande året, säger Anders Hansson.

När det gäller Novusundersökningen och vilka de faktiska marginalerna är i privatekonomin, så tänker majoriteten på undanstoppade medel i eget sparande eller hushållets sparande. Därefter anser sig hela 29 procent ha en privatekonomisk marginal i bostadens ekonomiska värde, och 14 procent finner ekonomisk buffert i sitt personliga nätverk i form av föräldrar, släkt och vänner. 

* Undersökningen genomfördes i oktober 2019 med 1 089 deltagare, alla boende i Skåne i åldrarna 18-79 år. Bifogad tabell visar utfallet fördelat på kön och ålder.

Anders Hanssons tre tips för god privatekonomi

• Som ung och ny på arbets- och bostadsmarknaden är det extra klokt att göra en budget. Med överblick över inkomster och utgifter, blir det lättare att hushålla och hitta områden att förbättra för att skapa marginal. 
• Det första att spara till är en ekonomisk buffert, om något oförutsett skulle hända. Två månadslöner efter skatt är ett bra riktmärke. Dessa pengar ska kunna nås enkelt vid behov. Långsiktigt sparande placeras för god avkastning. Fördela på ett par, tre fonder med varierad inriktning. Avgifterna spelar roll på lång sikt. Tänk på att även ett litet månatligt sparande växer till betydande belopp över tid. Se regelbundet över dina val.
• Nya regler kring höjd pensionsålder börjar gälla vid årsskiftet. I korthet innebär det att lägsta pensionsålder höjs från 61 till 62 år, och att lägsta pensionsåldern sedan efterhand höjs till 64 år. För den som vill behålla sin flexibilitet kring tidig pension handlar det nu om att agera själv med eget sparande för framtida valmöjligheter.

För mer information
Anders Hansson, privatekonom, 046-37 18 44
Kristian Svensson, pressansvarig, 046-16 23 09

Om Sparbanken Skåne
Sparbanken Skåne är en regional sparbank för människorna, näringslivet och det lokala samhället. En bank med hög tillgänglighet, smarta tjänster och grundläggande sparbanksvärderingar, där besluten fattas nära dig som kund. Huvudägare är tre skånska sparbanksstiftelser. I samarbete med stiftelserna kan delar av överskottet från bankrörelsen investeras i samhällsutvecklande insatser. 

Taggar: