Lärarsatsning, obligatoriskt mottagande och välfärdsgaranti – så kan skolan klara etableringen av nyanlända elever

Idag släpper SSU den andra delen i rapportserien ”Vi bygger landet”, genom att föreslå nio reformer som syftar till att förbättra utbildningen för nyanlända unga. Bland förslagen märks en nationell lärarsatsning, att alla skolor ska dela på ansvaret att ta emot nyanlända elever och att satsningen med ökade statsbidrag för 2016 förlängs med minst två år.

Unga som kommer till Sverige sent har svårt att klara skolan. I Skolverkets rapport som presenterades i måndags framgår att bland elever som kommit till Sverige efter skolstart så klarar bara hälften behörighet till gymnasiet. Därför behövs satsningar på fler lärare och bättre stödfunktioner.

- Att bara hälften av de som kommit till Sverige efter skolstart klarar behörighet till gymnasiet är en katastrof för den enskilde och samhället. Gustav Fridolin borde jobba dygnet runt för att lösa detta. I vår rapport ger vi nio förslag på hur det kan ske, säger Philip Botström, förbundsordförande, SSU.     

Vissa skolor smiter från ansvar
I nuläget finns inget system för att fördela nyanlända elever mellan olika skolor. Regeringen har gjort det lättare för fristående skolor att ta emot nyanlända, men det är fortfarande frivilligt att ta det ansvar som alla skolor borde dela på.

- Nu är det dags att alla skolor, inklusive friskolorna, tar ansvar för att ta emot nyanlända elever. Det är helt orimligt att vi idag har ett system där vissa skolor tar ett enormt ansvar medan andra slipper undan, fortsätter Philip Botström.

Välfärdsgaranti genom höjda statsbidrag
För att kunna genomföra satsningar på en mer kvalitativ och likvärdig skola behöver kommunerna få stöd från statligt håll. De extra statsbidrag som regeringen skjutit till för 2016 måste förlängas med minst två år till.

- Det behövs en välfärdsgaranti. De extra statsbidragen som kommunerna fått i år måste förlängas minst två år till. Kommunerna behöver få ekonomiska förutsättningar att ge alla barn och unga som kommit till Sverige schyssta möjligheter att klara sin utbildning, avslutar Philip Botström.

Reformerna i korthet

1. En nationell satsning görs på att erbjuda personer med ämneskunskaper lärarutbildning som kompetensutveckling eller omställningsutbildning, samt att erbjuda anställning till pensionerade lärare.
2. Kommunerna anställer fler elevassistenter, lärarassistenter och annan stödpersonal med kunskaper i nyanlända elevers modersmål.
3. Ett maxtak införs där skolsköterskor och skolkuratorer får ansvar för högst 300 elever och samordnas med en satsning på fortbildning av personal till skolhälsovården.
4. Kommunerna inför en fritidsmiljon för föreningar som ordnar idrottsaktiviteter, kulturverksamhet och liknande för barn och unga.
5. Välfärdsgaranti. Det utökade statsbidraget för 2016 till kommunerna med anledning av det stora antalet nyanlända förlängs över både 2017 och 2018.
6. Det fria skolvalet reformeras i grunden.
7. Alla skolor måste dela på ansvaret för nyanlända elever genom en obligatorisk kvot utformad efter respektive skolas kapacitet.
8. Skolverket får i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för socioekonomisk viktning av skolpengen för att öka likvärdigheten i hela landet.
9. Nationellt likvärdighetsindex för att ta fram lokala rekommendationer om ökad likvärdighet.

Om ”Vi bygger landet”
Detta är andra delen i SSU:s rapportserie ”Vi bygger landet” som handlar om hur Sverige kan lösa etableringen av nyanlända. Den första delen handlade om arbetsmarknad och den tredje delen kommer handla om bostad. Läs mer på www.vibyggerlandet.nu. 

Kontakt
Mårten Eismark, pressekreterare
Telefon: 073 073 24 22
E-post: marten.eismark@ssu.se

Om SSU
Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, SSU, är Sveriges viktigaste politiska ungdomsförbund. SSU påverkar och driver samhällsutvecklingen i de frågor som är viktiga för våra medlemmar och relevanta för unga i Sverige.

Taggar: