Barn med diagnoser mer utsatta än andra på internet
Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NFP) som ADHD och Aspergers syndrom råkar i större utsträckning än andra barn ut för hot, mobbning och sexuella närmanden på internet. Men datorer och internet ger också många barn med NPF positiva upplevelser, till exempel nya vänner för barn som annars inte har några kompisar alls.
Det visar en enkätundersökning bland barn med NPF (13–16 år) och deras föräldrar, gjord av Arvsfondsprojektet Nätkoll. Resultaten har sedan jämförts med Statens medieråds undersökningar Ungar & medier 2015 och Föräldrar & medier 2015. Statens medieråd har svarat för sammanställning och analys.
Undersökningen är den första i sitt slag i Sverige. Den har tillkommit på initiativ av Attention, en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med 15 500 medlemmar. Lokalföreningen Attention Hisingen-Kungälv har ansvarat för enkätundersökningen, som visar tydliga tendenser som är viktiga att lyfta fram när det gäller barns medieanvändning.
Barn med NPF använder generellt medier i större utsträckning än andra barn, med undantag för sociala medier. Det beror sannolikt på färre sociala kontakter och färre kompisar generellt. De är mer utsatta på nätet, de blir till exempel mobbade ungefär dubbelt så ofta som andra barn.
Barn med NPF har oftare konflikter med sina föräldrar, vanligtvis om hur mycket tid de ägnar åt dator och internet. Där sticker unga med NPF ut rejält: 81 procent (62 procent för barn utan diagnos) använder internet mer än tre timmar per dag. 40 procent svarar att de spelar datorspel varje dag, där motsvarande siffra för barn utan diagnos är 26 procent.
Bara 33 procent av barnen med NPF träffar kompisar en gång i veckan eller mer, medan 72 procent av andra barn gör det. 17 procent av barnen med diagnoser träffar aldrig kompisar, att jämföra med två procent för barn utan diagnos.
Föräldraenkäten visar att mer än hälften av föräldrar till barn med diagnoser tycker att barnen ägnar för mycket tid åt spel och internet och för litet tid åt kompisar utanför nätet – men anser samtidigt att internet är ett sätt för barnen att umgås. 80 procent av föräldrarna håller med om att det är roligt och avkopplande för barnen.
Föräldrar till barn med NPF tror mindre om sina barns förmåga att hitta och förstå information på nätet än andra föräldrar. De oroar sig också i högre grad än andra föräldrar för risker på nätet, en oro som ofta tycks vara befogad. 70 procent har någon gång oroat sig för att barnen ska bli mobbade eller hotade på nätet och 31 procent av föräldrarna uppger att hot och mobbning också förekommit. Bara 16 procent av föräldrarna till barn utan diagnoser svarar att något sådant skett.
Det finns i nuläget inga permanenta satsningar som långsiktigt arbetar specifikt för att stärka och skydda barn med neuropsykiatriska (eller intellektuella) funktionsnedsättningar som medieanvändare. Med utgångspunkt i de resultat som presenteras i denna rapport är därför behovet av en sådan långsiktig satsning stort.
http://attention-riks.se/wp-content/uploads/2015/05/projekt-natkoll_rapport.pdf
KONTAKT:
Karin Torgny, projektledare Nätkoll, Attention Hisingen-Kungälv
Mobil: 0768-81 80 74
Anna Fagerström, presskontakt Statens medieråd
anna.fagerstrom@statensmedierad.se
Mobil: 0707-95 26 26.
Attentions projekt Nätkoll ska stärka goda strategier och öka tryggheten på nätet för unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), men också för vuxna som möter dem. Under projektets gång kommer metodmaterial tas fram för föräldrar och för elever och pedagoger i skolmiljö.
http://attention-riks.se/varaprojekt/pagaende-projekt/natkoll/
Statens medieråd har i uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten fastställer också åldersgränser för biograffilm som är avsedd att visas för barn under 15 år. För mer information, besök myndighetens webbplats www.statensmedierad.se
Taggar:
