Årets hundratal nominerade visar på en sjudande utveckling i svensk skola.
Vi hoppas att vi kan vara med och driva den positiva utvecklingen.
Vi vill försöka möta behovet av tips och råd även från icke svensktalande föräldrar
Det är glädjande att kunna främja denna diskussion även kring de barn som ännu inte börjat skolan.
Det har talats mycket om skärmtid – medan det som är intressant är att reflektera över är innehållet.
Barn och föräldrar är olika. Vi har, precis som amerikanska barnläkarföreningen, kommit fram till att vi inte tror på riktlinjer och förbud. I stället vill vi uppmuntra till samtal och reflektion kring mediernas betydelse i dagens barndom.
Det är viktigt att skilja på storspelande och problematiskt spelande. En person kan spela mycket utan att det behöver ha negativ inverkan på skolan eller livet i övrigt.
Lite förenklat kan man säga att familjens ekonomi är den faktor som mest påverkar om barnen över huvud taget använder ett medium
Vi har anat att dessa skillnader finns, men nu har vi belägg för våra misstankar
Det är viktigt att tänka på vad vi jobbar för och inte alltid fokusera vad vi jobbar mot. Så vi hoppas att så många som möjligt vill dela nätkärlek tillsammans med oss den 4 november
Konkret så handlar det om att genom kunskap stärka barns och ungas förmåga att använda sin yttrandefrihet för att därigenom öka delaktigheten i samhället.
…men det viktigaste är att kunskaperna kommer att kunna spridas till många fler än vi någonsin hade kunnat föreställa oss från början
Rätt så mycket. Det handlar bland annat om respekt för eleverna och en faktisk vilja och ambition att förstå.
Det har varit otroligt intressant att prata med både elever, skolpersonal och experter. Alla möter frågor kring källkritik, ansvar och integritet i sin vardag, men tar sig an dem på helt olika sätt.
Vi tror att podden kan fungera som inspiration för samtal och vidare arbete på skolorna.
Ibland målas det upp en bild av en generation som bara tänker på spel och sociala medier. Men när man frågar dem vad de själva tycker så är barn och unga är både medvetna och självkritiska.
Det är pappret man lämnar, inte nyheterna.
Relativt få barn och unga blir utsatta för otäckheter på nätet. Men när det händer något som de anmäler till sajtägarna så upplever två av tre att de inte får hjälp.
Det här visar att även ganska små barn har hela världen i sin ficka. Det betyder att de har tillgång till all information – och desinformation – som vuxna. Men frågan är om deras förmågor att förhålla sig kritiskt till all denna information utvecklats i samma utsträckning som tillgången till den.
I det nya medielandskapet är det allt viktigare med ett självständigt och kritiskt förhållningssätt. Eftersom vi inte föds med ett kritiskt förhållningssätt blir det extra viktigt att vi rustar våra barn och unga med de kunskaper och förmågor som behövs för att kunna navigera i det nya medielandskapet.
För vuxna är det inte alltid lätt att hänga med i barnens medievanor. Ett första steg är att lära sig mer om varandras liv på nätet, så att fler vuxna – lärare, föräldrar samt övrig skolpersonal – talar med och möter barn och unga kring vardagen på nätet.
Skolan har ett juridiskt ansvar att arbeta aktivt för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Med det här materialet vill vi stärka lärare och pedagoger i det arbetet.
Idag har gränserna mellan online och offline suddats ut. Nätet är en del av vårt demokratiska samhälle och det är lika viktigt att diskutera mänskliga rättigheter och människor lika värde online. Detsamma gäller för hur vi påverkas av makt, normer och värderingar på nätet.
Vi nådde ungefär 400 000 människor under No Hate-dagen och hade över 1000 delade bilder på Instagram som var med i att sprida kärlek på internet.
Tillsammans med Nyheter24-gruppen gör vi nu en av de största kraftsamlingarna någonsin för att lyfta frågan och motverka spridning av hat via nätet.
No Hate Speech Movement vill uppmana unga till eftertanke när man delar texter och bilder vidare och att kritiskt granska de nyheter som andra delar in i ens flöde. Med No Hate-podden går startskottet för höstens kampanj som kommer att pågå i olika former till och med 31 december.
Vi vill kunna stärka unga människor i deras nätvardag, och få dem att känna att nätet är en trygg plats att vara på. Därför har vi massor av råd, tips och material på Nohate.se för den som vill lära sig mer och bli en medveten medieanvändare.
MIK för mig är ett utbildningspaket där vi rustar lärare, bibliotekarier och elever med medie- och informationskunnighet. Det öppnar för diskussioner och reflektioner kring det nya medielandskapet och hur det påverkar oss.
I det nya medielandskapet är det allt viktigare med ett självständigt och kritiskt förhållningssätt. Det är också viktigt att förstå hur vi påverkas av – och själva påverkar – innehåll i medier.
I dag är många unga publicister genom att ha en blogg, ett Facebook- eller Instagram-konto. Men många är osäkra på vilka regler som gäller och hur man ska agera om någon skriver något olämpligt. Den här podden ska upplysa, förbereda och stärka unga i rollen som publicister.
Vuxna i skolmiljöer behöver vara förberedda om sådana här situationer uppstår, för att kunna finnas där och kunna hjälpa unga som råkar illa ut. Här får du reda på hur du ska göra. Podden förbereder de som jobbar med barn och unga på hur de ska agera. Dessutom är ungdomspanelen i det här avsnittet mycket intressant att lyssna på.
Vi är glada att få ett förlängt uppdrag för No Hate Speech Movement. Det är en viktig kampanj för att uppmärksamma och motverka spridning av hat via nätet.
En vanlig missuppfattning bland bloggare och nätmoderatorer är att det innebär censur när man tar bort något. I själva verket är det deras skyldighet att ha koll på vilka brott som kan dölja sig bakom kommentarer.
Jag tror att många kommer ta till sig och tycka om våra poddar då de har fokus på att vara lärande, men också peppande. Vi vill att man ska känna sig stärkt och vilja förändra när man lyssnat på dem – och att man lärt sig något nytt. Så jag hoppas att så många som möjligt tar sig den dryga timmen för att lyssna på podden.
Jag är så stolt över att så många kloka människor i olika åldrar har velat vara med och prata om hur man kan göra internet till ett skönare ställe att vara på. Alla olika tips och strategier på hur man ska hantera näthat, oavsett om man själv är utsatt eller
Det här är inte bara en kampanj. Det här är början på en förändring. Målet är inte endast att få så många som möjligt att byta profilbild på Facebook. Vi är ute efter att så många som möjligt ska vilja, kunna och våga stå emot främlingsfientligt och sexistiskt hat på nätet.
Vi uppmanar så många som möjligt att använda materialet så att vi tillsammans kan motverka spridningen av hat via nätet.
Många är osäkra på vad man får radera gällande t.ex. bloggkommentarer. Detta leder till att kränkande kommentarer ofta får stå kvar och i vissa fall bli spridda utanför bloggen.
Vi ser att bl.a. ungdomsorganisationer flyttar över mer och mer av sin verksamhet online och att det finns en efterfrågan på mer utbildning och stöd för de som ska moderera dessa forum. Med den här utbildningen stärker vi organisationer att se till att fler av deras medlemmar blir bättre moderatorer
– 85 % anser att det är mycket allvarligt att personer angrips i sociala medier. Vi vill mobilisera dem och med No Hate Speech-kampanjen ge dem verktyg för att stoppa spridningen av kränkningar via nätet.
– Det är hög tid att bli så konkret som det bara går när det gäller hur man beter sig på nätet, inte minst genom att ge unga handfasta råd och bra verktyg för att agera och reagera på det hat man stöter på online.
I MIK-rummet samlar vi fakta, reflektionsfrågor, lektionstips och fördjupningsmaterial för att underlätta för alla som vill lära sig mer om medie- och informationskunnighet (MIK).
Det finns en stark medvetenhet om vilka bildkonventioner som är genuskodade som ”killiga” respektive ”tjejiga” både hos tioåringarna och hos trettonåringarna även om den är mer utvecklad hos de senare. I dessa åldrar framstår det som mycket viktigt att hålla isär könen, även på internet.
Varför anordnar Statens medieråd en MIK-vecka? - Det gör vi för att lyfta behovet av medie- och informationskunnighet – det som förkortas MIK. Statens medieråd uppmärksammar varje år Safer Internet Day, den europeiska dagen för internetsäkerhet, som i år infaller den 11 februari. Internetsäkerhet handlar också om medie- och informationskunnighet (MIK) och i år har vi valt att utöka Safer Internet Day till att uppmärksamma MIK under en hel vecka. Formatet med en vecka passar bra för att kunna fokusera på olika delar av MIK. Detta är första gången vi arrangerar en MIK-vecka men vi vill återkomma till det framöver.
En viktig del i No Hate Speech Movement är att mobilisera och samla de krafter som finns. Därför vill vi hjälpa de organisationer som varje dag kämpar mot sexism och rasism på nätet att nå ut till fler.
Det är vuxensamhällets skyldighet att förmedla den kunskap som behövs för att barnen på ett säkert sätt ska kunna hantera sin medievardag.