Alla elever ska ha tillgång till bra läromedel

Elevers rätt till läromedel ska skrivas in i skollagen, och staten ska finansiera produktionen av läroböcker för vissa elevgrupper och i vissa ämnen. Dessutom bör elever inom komvux på grundläggande nivå få kostnadsfria läromedel. Det är några av förslagen i det slutbetänkande, Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap, SOU 2021:70, som regeringens särskilda utredare, folkhögskolläraren Gustav Fridolin, i dag överlämnar till utbildningsminister Anna Ekström.

Gustav Fridolin har på uppdrag av regeringen lett arbetet med att utreda hur tillgången till ändamålsenliga läromedel av hög kvalitet kan säkras. Utredningen presenterar bland annat flera åtgärder för att öka medvetenheten om läromedels betydelse.

– Bra läromedel spelar stor roll både för elever och lärare. Läromedel stödjer lärandet, ökar likvärdigheten och stärker elevers läsförståelse och språkutveckling. Med bra läromedel och lärarhandledningar kan också lärare ägna mindre tid åt att skapa och kopiera egna undervisningsmaterial och mer tid åt eleverna. Ändå har vi i utredningen sett att rektorer, skolmyndigheter och lärarutbildningar sällan prioriterar frågor som rör läromedel, säger Gustav Fridolin.

Utredningen föreslår att elevers rätt till läromedel åter ska slås fast i skollagen. Dessutom anser utredningen att tryckta läroböcker bör nämnas i skolförfattningarna, eftersom läroboken har ett särskilt värde för överblicken och elevernas läsande.

Utredningen slår fast att det är viktigt att elever får tillgång till de mest ändamålsenliga läromedlen, bland annat för att de ger struktur till undervisningen och främjar kunskapsutvecklingen. Skolinspektionen har i en granskning från 2021 visat att lärare inte alltid får tid och resurser för att välja läromedel. Utredningen föreslår nu läroplansändringar som förtydligar rektors ansvar för att ge lärare goda förutsättningar när det kommer till valet av läromedel.

Dessutom lämnar utredningen förslag om att inrätta en läromedelsnämnd med Skolverkets generaldirektör som ordförande. Läromedelsnämnden ska, enligt förslaget, bland annat ta fram kvalitetskriterier för läromedel.

En annan viktig uppgift för Läromedelsnämnden föreslås vara att ansvara för ett nyinrättat statligt ekonomiskt stöd för produktion av läromedel. I vissa ämnen och kurser och för vissa elever saknas det för närvarande läromedel, eftersom det inte är kommersiellt gångbart att producera läromedel i små upplagor. Utredningen föreslår att staten tillför medel så att det tas fram mer läromedel än vad som i dag är fallet inom exempelvis modersmål, nationella minoritetsspråk och yrkesämnen. Stödet ska, enligt utredningens förslag, också kunna fördelas för att ta fram läromedel av särskilt hög kvalitet.

Utredningen föreslår vidare att Specialpedagogiska skolmyndigheten får ett särskilt uppdrag att utreda förutsättningarna för att främja innovation av läromedel för elever med funktionsnedsättningar. Dessutom föreslås att elever inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå ska få tillgång till kostnadsfria läromedel, att det ska tillföras nya forskningsanslag till vetenskapliga studier om läromedel och att lärarutbildningarnas ansvar för att blivande lärare får kännedom om läromedel ska förtydligas.

– En investering i läromedel är en investering i likvärdighet, kunskap och läsning. Bra läromedel för alla elever borde vara en självklarhet inom svensk skola, säger Gustav Fridolin.

Betänkandet i sin helhet med samtliga förslag finns tillgängligt på regeringens webbplats:
Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap

Kontakt

Anja L Sundberg, pressekreterare hos utbildningsminister Anna Ekström, 076-116 77 45, anja.lindberg.sundberg@regeringskansliet.se