Bättre träffsäkerhet i assistansersättningen och ett stärkt brukarinflytande över ersättningens användning

Assistansersättningsutredningen har i dagöverlämnat sitt betänkande Förändrad assistansersättning – en översyn av ersättningssystemet (SOU 2014:9) till barn- och äldreminister Maria Larsson. I betänkandet föreslår utredningen hur ersättningen kan förändras för att bättre motsvara brukarnas behov och kostnader för assistansen samt hur brukarnas inflytande över ersättningens användning kan stärkas. Utredningen förordar också en förändrad beräkningsmodell för assistansersättningen som gör att den bättre följer löne- och kostnadsutvecklingen i verksamheten.

Utredningen har bl.a. haft i uppdrag att analysera nuvarande ersättnings konsekvenser för kvalitet och kostnader. Efter en analys av alternativa ersättningsmodeller och flera kartläggningar av kostnader för att anordna assistans har utredningen landat i att den nuvarande ersättningsmodellen i grunden bör kvarstå, säger Agneta Rönn, särskild utredare. Ersättningen bör differentieras för brukare med stora behov av assistans på nätter och helger. Utredningen anser också att avtalet mellan brukare och anordnare bör reglera ett antal frågor som stärker brukarens inflytande över hur assistansersättningen används.

Utredningens förslag i sammanfattning:

• Den nuvarande timschablonen görs om till en grundschablon med i huvudsak samma innehåll som i dag. Grundschablonen ska också täcka kostnader vid ordinarie assistents sjukdom; en kostnad som i dag till stor del bärs av kommunerna.

• En ny tilläggsschablon införs för brukare med särskilt stora behov av assistans på nätter och helger. Många av dessa söker i dag förhöjt timbelopp. Tilläggsschablonen kompenserar dem som har höga kostnader på obekväm arbetstid och bidrar därmed till att assistansersättningens träffsäkerhet förbättras.

• Kraven på anordnaren stärks genom ett lagstadgat krav på skriftligt avtal mellan brukare och anordnare och att avtalet ska innehålla ett antal punkter av betydelse för assistansens kvalitet, ersättningens användning och brukarens inflytande. Kraven som ställs på anordnaren när ersättningen väl är beslutad och utbetald är en viktig kvalitetsfråga och påverkar brukarens inflytande över utformning och innehåll.

• En brukare bör inte anställas som arbetsledare för sin egen assistans och ska därför inte kunna ta emot lön från anordnaren för sådant arbete. Ersättning till en brukare från en anordnare får sådana insatser ska bli återbetalningspliktig och lönen ska inte heller betraktas som ersättning för arbete.

Utredningen förordar också följande:

• Beräkningsmetoden för schablonen ändras för att säkerställa att nivån på ett bättre sätt än tidigare följer löne- och kostnadsutvecklingen.

• Samverkan ökar mellan myndigheter och organisationer för att stärka uppföljning, tillsyn och förebyggande av olika risker förknippade med assistansersättning. Försäkringskassan får i uppdrag att samordna en sådan samverkan.

Bakgrund

Assistansersättning har bidragit till att många personer med funktionsnedsättning fått ökade möjligheter till delaktighet och jämlikhet och att kunna leva ett liv som andra. I dag är det knappt 16 000 personer som får del av assistansersättningen.

Assistansersättningen är i dag utformad som en schablonersättning per timme (280 kr 2014), lika för alla brukare och anordnare. Ersättningen ska motsvara den genomsnittliga kostnaden per timme för löner och andra kostnader för att utföra personlig assistans. Därtill finns vissa möjligheter för vissa brukare att få förhöjd timersättning.

Nuvarande ersättning skapar kvalitet genom att det finns stort utrymme för brukaren att utforma assistansen utifrån egna önskemål, och att anordnarna av assistans måste ha tillstånd och är underkastade tillsyn och kontroll. Kostnadsutvecklingen inom assistansen har främst styrts av att det genomsnittliga antalet timmar per brukare har ökat successivt. Ersättningen per timme har i stort utvecklats i samma takt som löne- och konsumtionskostnader i branschen, utom de senaste åren.

Den nuvarande konstruktionen av ersättningen har stora fördelar. Systemet är enkelt och förutsägbart och ger stort utrymme för flexibilitet i assistansen utformning. Det är också konkurrensneutralt. Nackdelar är framför allt bristande träffsäkerhet i förhållande till olika brukares behov och kostnader och en begränsad möjlighet till styrning av ersättningens användning.

Det saknas i stort sett data för att analysera och jämföra kostnader mellan olika grupper av brukare och anordnare, med undantag för lönestatistik för personliga assistenter. Utredningens egna kartläggningar visar att de faktiska kostnaderna för att utföra assistans varierar starkt och osystematiskt. Kommunerna har i genomsnitt något högre kostnader än privata anordnare. En slutsats av kartläggningarna är att kostnaderna till stor del är påverkbara och därmed kan anpassas inom den ram som sätts av schablonens nivå. En kostnad som dock varierar starkt och är svårare att påverka är kostnaderna för assistans på obekväm arbetstid.

Utredningens analyser av timschablonen visar att nuvarande beräkningsmodell har resulterat i att schablonen sedan 2009 blivit högre än vad som motiverats av löne- och kostnadsutvecklingen. Schablonen har därför blivit omkring 20 kronor för hög per timme.

Läs hela utredningen på www.sou.gov.se

Kontakt:
Agneta Rönn
Särskild utredare
Tel.072 2441015

Viktoria Bergström
Utredn.sekreterare
Tel. 070 2141309