Betänkande från AKKA-utredningen om nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden

Report this content

Nyanlända kvinnor behöver få tillgång till ett likvärdigt, relevant och tidigt stöd för etablering för att deras arbetskraftsdeltagande ska öka. Det säger Elin Landell, särskild utredare, som idag tisdag överlämnade AKKA-utredningens slutbetänkande Med rätt att delta – Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) till integrationsminister Erik Ullenhag.

Utredningen visar att utrikes födda kvinnors lägre sysselsättning inte främst kan förklaras av bristande vilja att arbeta eller stora familjer. I stället visas att kvinnor systematiskt får ta del av ett senare och sämre stöd för etableringen.

Utredningen föreslår därför ett antal åtgärder för att fler nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare ska få förutsättningar att delta i arbets- och samhällslivet.

Förslagen innebär i korthet:

Introduktionsgaranti: Arbetsförmedlingen ska inrätta ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program, en introduktionsgaranti, för nyanlända anhöriginvandrare som inte omfattas av etableringslagen. Programmet ska minst omfatta sfi och arbetsförberedande insatser och motsvara heltid under högst 24 månader. Mellan 5 200 och 11 000 personer per år beräknas ha behov av introduktionsgarantin.

Förbättrad tillgång till kompetenshöjande insatser för korttidsutbildade. Studieväg 1 i sfi bör tillföras praktiskt orienterade delkurser i ett begränsat antal ämnen. Kommunernas ersättning för flyktingmottagandet föreslås höjt med 8 000 kronor per vuxen för ett utökat språkstöd inom studieväg 1. Komvux bör i betydligt större utsträckning ingå som etableringsinsats för nyanlända.

Likvärdigt stöd för kvinnor och män. Arbetsförmedlare behöver kompetensutveckling för en mer könsneutral matchning. Hushållsbaserade ersättningar bör undvikas. Kommunernas aktiveringskrav bör riktas till både kvinnor och män.

Stärkta incitament och möjligheter att delta för nyanlända småbarnsmammor. Småbarnsföräldrar föreslås kunna delta i etableringsinsatser på deltid utan att förlora effektiv tid i insatser. En försöksverksamhet med språkinlärning och planering för framtiden inom ramen för öppna förskolor föreslås. Möjligheterna till uttag av föräldrapenning för äldre barn bör begränsas och försörjningsstöd bör inte kunna kombineras med vårdnadsbidrag.

Tidigare kontakt mellan nyanlända och Arbetsförmedlingen samt kommunen. Migrationsverket föreslås ge information om stöd för etablering i samband med besked om uppehållstillstånd.

Utökad uppföljning av målet om ett aktivt deltagande i samhällslivet samt av kommunernas stöd till nyanlända föräldrar.

- Dagens system missgynnar kvinnorna och många fastnar i utanförskap. Var tredje kvinna som har invandrat som anhörig varken arbetar, studerar eller deltar i en arbetsförberedande insats tre år efter invandringen. Med utredningens förslag ges både nyanlända kvinnor och män bättre förutsättningar att delta i arbets- och samhällslivet, säger Elin Landell.

Bakgrund

Sysselsättningsgraden bland utrikes födda kvinnor är 60 procent, drygt tio procentenheter lägre än bland utrikes födda män. Det tar också betydligt längre tid för nyanlända kvinnor att få sitt första arbete. Svårast att få fotfäste har kvinnor som har invandrat som flyktingar eller deras anhöriga. Men många av de nästan 20 000 vuxna anhöriginvandrarna från länder utanför EU, som inte idag har rätt till ett sammanhållet stöd för etableringen, möter samma svårigheter. Två av tre av dessa övriga anhöriginvandrare är kvinnor. 

Med anledning av detta tillsatte regeringen i oktober 2011 en särskild utredare med uppdrag att föreslå åtgärder för att öka arbetskraftsdeltagandet bland nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare.  Utredningen kom i mars 2012 med delbetänkandet Förmån och fälla - nyanländas uttag av föräldrapenning (SOU 2012:9).

Kontakt

Elin Landell, särskild utredare

08-405 3457

076-811 3390

Mer information på utredningens webbplats: www.sou.gov.se/akka

Taggar:

Prenumerera

Dokument & länkar