En ny modell för statlig utvärdering av folkbildningen

Ett nytt utvärderingssystem, förtydligat uppföljningsansvar för Folkbildningsrådet och att kommande utvärderingar av folkbildningen genomförs av två statliga myndigheter är några av förslagen från Folkbildningsutredningen, som idag har överlämnat sitt betänkande till biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni.

- När folkhögskolekurser, studiecirklar och olika estetiska arrangemang fungerar som bäst har de förutsättningar att skapa öppna, demokratiska och kulturella rum för bildning, säger utredaren Erik Amnå, professor i statskunskap vid Örebro universitet.

Inom folkbildningen, det vill säga den verksamhet som bedrivs av folkhögskolor och studieförbund, kan människor, var för sig och tillsammans, utveckla kunskaper, förhållningssätt, vänskap, tolerans, tillit och självkänsla. Utöver nyttan och glädjen för individerna kan folkbildningen också ge en samhällsnytta genom en större delaktighet i kulturliv, demokrati och arbetsliv.

Utredningen bedömer att de tidigare statliga utvärderingar som gjorts av folkbildningen ägnat sig främst åt formerna för, snarare än resultaten av, folkbildningens verksamhet. Utvärderingarna har genomförts alltför sällan, och har inte heller kunnat redovisa effekterna eller nyttan av folkbildningens samlade verksamhet på en övergripande nivå.

Utredningen föreslår:

• ett nytt utvärderingssystem som kännetecknas av oberoende och flervetenskaplighet, och som bättre kan fungera som ett relevant underlag för politiskt beslutsfattande.
• att de kommande utvärderingarna av folkbildningen genomförs av två statliga myndigheter - Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, samt Myndigheten för kulturanalys, - på uppdrag av en arbetsgrupp vid Regeringskansliet. Utvärderingarna bör genomföras vart tredje år och behandla studieförbund och folkhögskolor var för sig.
• att Folkbildningsrådet får ett förtydligat uppföljningsansvar, som bättre kan fungera som underlag för regeringens redovisning till riksdagen av folkbildningens verksamhet.

Fakta:
De tio studieförbunden och de 150 folkhögskolorna får varje år 3,3 miljarder kronor i statligt stöd. Syftet med statens stöd till folkbildningen är att verksamheten ska bidra till att människor utvecklar förutsättningar att aktivt ta del i samhällsutvecklingen. Bidraget syftar även till att stärka demokratin, att öka engagemanget i kulturlivet samt att bildningsnivån höjs och utbildningsklyftorna minskar.

Pia Brundin
Utredningssekreterare
Folkbildningsutredningen U 2011:09
Tel: 08-405 13 89

Taggar: