Enig parlamentarisk landsbygdskommitté överlämnar delbetänkande till regeringen
Parlamentariska landsbygdskommittén presenterar idag sitt delbetänkande. Kommitténs uppdrag är att lämna förslag till en sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. I delbetänkandet konstaterar kommittén att utvecklingen de senaste 40 åren har lett till omfattande utmaningar för Sveriges landsbygder
Den hittills förda politiken, oavsett partifärg, har inte mäktat med att skapa de förutsättningar som krävs för att människor ska kunna bo, leva och driva företag på landsbygderna. Samtidigt har landsbygderna stora värden. Här finns en stor del av den svenska exportindustrin och här finns platsbundna verksamheter i form av jord, skog och malm. Dess värden bidrar till tillväxt och välfärd i hela landet.
- Sveriges landsbygder förtjänar att politiken drar åt samma håll och skapar tydliga och konkreta förutsättningar för att hela Sverige ska kunna känna hopp och framtidstro. Det är därför väldigt glädjande att det råder fullständig politisk enighet om det delbetänkande som idag överlämnas till regeringen, säger kommitténs ordförande Johan Persson (S).
Kommittén fick sitt uppdrag av regeringen i juni 2015 och gör i delbetänkandet fyra ställningstaganden.
- Staten behöver bli bättre på att möta landsbygdernas behov och möjligheter. Även om statens olika aktörer och myndigheter gör rätt utifrån sina uppdrag blir det samlade resultatet långt ifrån det bästa för att stimulera till hållbar utveckling och tillväxt i hela landet. Parlamentariska landsbygdskommittén kommer i slutbetänkandet föreslå mål och en modell för hur en sammanhållen politik ska organiseras.
- Tillgången till mobiltäckning och bredband är avgörande för att man ska kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter i hela landet. Kommittén tycker att det är dags att gå vidare och inkludera landsbygderna i bredbandsmålen. Regeringen uppmanas att formulera ett nytt mål om att hela landet ska ha tillgång till digital infrastruktur med hög överföringskapacitet senast 2025. Utan högre ambitioner än 90 procent blir det omöjligt att hävda att hela Sverige ska leva.
- Växande obalanser i landsbygderna riskerar att leda till allvarliga svårigheter att rekrytera kompetent arbetskraft. Det gäller inom såväl privat som offentlig verksamhet. Kommittén menar att möjligheter till högre utbildning bör utvecklas genom att universitet och högskolor bör kunna tillhandahålla mer flexibla utbildningslösningar och få bättre möjligheter till samverkan med lokala och regionala aktörer.
- Kommittén konstaterar att staten har dragit sig tillbaka från landsbygderna snabbare än vad befolkningen och näringslivet har gjort och menar att regeringen måste agera omgående. Både medborgare och staten själv har mycket att tjäna på en god statlig närvaro i hela landet. En statlig omlokalisering skulle minska avståndet mellan förvaltningen och medborgarna och dessutom säkra kvalificerade arbetstillfällen i hela landet.
- En förändring skulle sända tydliga signaler om att det ska vara möjligt att bo och leva i hela landet, menar Johan Persson och lyfter fram Danmark som exempel. Där har regeringen beslutat om att omlokalisera 3 900 jobb från Köpenhamnsregionen till cirka 40 platser runtom i landet. Kan Danmark, kan Sverige, avslutar Persson.
Med detta som grund arbetar kommittén vidare med slutbetänkandet som lämnas till regeringen i januari 2017. Ett viktigt bidrag in i arbetet är kommitténs tolv dialogmöten runtom i landet under våren.
Johan Persson (ordförande, S)
Ulf Berg (M) Emma Carlsson Löfdahl (L)
Åsa Coenraads (M) Anders Forsberg (SD)
Monica Haider (S) Mattias Jonsson (S)
Kew Nordqvist (MP) Irene Oskarsson (KD)
Håkan Svenneling (V) Anna-Caren Sätherberg (S)
Kristina Yngwe (C)
Taggar: