Förslag på en ny lagstiftning för hälso- och sjukvården
Patientmaktsutredningen har arbetat under två år för att ta fram förslag som stärker patienters delaktighet, inflytande och integritet. I början av 2013 lämnades förslag till en patientlag (SOU 2013:2) och idag lämnas förslag (SOU 2013:44) som ytterligare ska förbättra patientens ställning och makt i hälso- och sjukvården samt förslag till förnyad lagstiftning som ska ersätta nuvarande hälso- och sjukvårdslag.
En av de viktigaste principerna för svensk hälso- och sjukvård är att befolkningen ska få vård på lika villkor. Det är emellertid tydligt att det finns betydande och i vissa fall oacceptabla skillnader inom den svenska hälso- och sjukvården och att dessa skillnader tycks vara svåra jämna ut.
Markanta och långvariga skillnader i vårdresultat och ojämlikhet som drabbar vissa grupper eller individer är inte bara oförenligt med målen i hälso- och sjukvårdslagen utan riskerar även att urholka förtroendet för hälso- och sjukvården i stort.
Alla invånare i Sverige är vid något tillfälle i sitt liv patient. Som invånare och skattebetalare bidrar patienter till den solidariska finansieringen av hälso- och sjukvården och bör därmed ha rätt att förvänta sig bästa möjliga kvalitet för sina pengar, oavsett var i landet han eller hon har valt att bo. Det är dags att låta patienter ta del av den information om kvalitet och medicinska resultat som bl.a. finns i Öppna Jämförelser och i nationella utvärderingar. Öppna jämförelser bör därför fortsatt utvecklas och kompletteras med bättre och mer patientnära data. Information om exempelvis kvalitet och förekomsten av patientklagomål kan öka transparensen och ge patienter möjlighet att själva göra informerade val.
Utredningen lämnar ett antal konkreta förslag till regeringen för att stärka patientens ställning och därmed skapa en bättre patientmakt.
- En förnyad lagstiftning på hälso- och sjukvårdsområdet föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.
- De brister och skillnader i medicinska resultat som framgår i öppna jämförelser eller nationella utvärderingar bör i högre grad än i dag utgöra underlag för statliga tillsynsinsatser.
- Patienter bör få bättre möjlighet att ta del av den information om kvalitet och medicinska resultat som finns.
- Förslagen i utredningens delbetänkande Patientlag (SOU 2013:2) om ökad valfrihet i öppen vård kan skynda på en viss utjämning av oacceptabla skillnader mellan landstingen.
- Verktyg för att underlätta kommunikation mellan patient och personal bör användas för patientgrupper som annars riskerar att förfördelas.
- Vårdgivare bör genom ökad egenuppföljning granska vidtagna behandlingsinsatser utifrån bl.a. genus och socioekonomiska faktorer. Även huvudmännen bör agera för ökad egenuppföljning.
- I grundläggande vårdutbildningar bör utbildning om diskriminering och likvärdig vård ingå.
- Regeringen bör ge Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att utveckla system för att aggregera, analysera, sammanställa och återföra erfarenheter från bl.a. anmälnings- och klagomålsärenden.
- Patientnämndernas erfarenheter bör i större utsträckning tas till vara i ett styrnings- och ledningsperspektiv i landsting och kommuner.
I och med utredningens slutbetänkande och tidigare lämnat betänkande om Patientlag föreligger nu förslag till en samlad lagstiftning som ersätter nuvarande hälso- och sjukvårdslag i sin helhet.
Kontakt:
Johan Assarsson
Särskild utredare
070-249 17 24
Petra Zetterberg Ferngren
Huvudsekreterare
070-207 19 26