Främlingsfienden inom oss – betänkande från utredningen om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet

Utredningens titel "Främlingsfienden inom oss" motiveras av att det största hotet mot utsatta grupper i Sverige i dag inte är de extrema grupperna utan den vardagsrasism som många människor gör sig skyldiga till. Det menar förra statsrådet Bengt Westerberg, som idag överlämnar betänkandet Främlingsfienden inom oss (SOU 2012:74) till integrationsminister Erik Ullenhag.

I betänkandet konstateras att det i Europa i dag finns problem med främlingsfientliga attityder och handlingar. Främlingsfientliga partier finns representerade i en rad parlament i Europa, så även i Sveriges riksdag. Det viktigaste föremålet för dessa partiers och andra främlingsfientliga organisationers negativa budskap är personer med bakgrund i länder där islam är den dominerande religionen. De nya medierna används flitigt för att sprida budskapen.

Det pågår ett omfattande arbete mot främlingsfientlighet i statliga myndigheter, kommuner och frivilligorganisationer, men insatserna är splittrade och det saknas överblick. Det saknas också motkrafter mot de främlingsfientliga budskapen på nätet.

Mycket av arbetet mot främlingsfientlighet sker i skolorna, men samtidigt finns stora brister. Lärare har många gånger svårt att hantera provocerande situationer i klassrummen.

Utredningen föreslår ett antal åtgärder som syftar till att effektivisera arbetet mot främlingsfientlighet. Förslagen innebär i korthet följande:

• Skolverket genomför i samverkan med universitet och högskolor en satsning på ett lärarlyft i mänskliga rättigheter. Lärarna har en central roll i det förebyggande arbetet och måste få ökat stöd i sitt arbete. Satsningen syftar till att öka både sakkompetens och metodkunskap. För en sådan satsning redovisas två alternativ, ett som kan förverkligas genom omprioriteringar inom befintliga anslag och ett som kräver att reformutrymme tas i anspråk. Den mindre satsningen beräknas kosta 10 milj kr per år, den större ca 130 milj kr per år i fem år. Den större satsningen bedöms av utredaren som nödvändig för att kunna nå de mål som har satts upp.
• Skolinspektionen redovisar regelbundet hur attityder till främlingsfientlighet och andra former av intolerans utvecklas och hur arbetet mot främlingsfientlighet fortlöper i skolorna.
• Diskrimineringsombudsmannen (DO) följer och analyserar utvecklingen av arbetet mot främlingsfientlighet och andra former av intolerans och är pådrivande i detta arbete.
• De lokala antidiskrimineringsbyråerna, som drivs av frivilligorganisationer, stärks. Målet är att det ska finnas minst en byrå i varje län och att varje byrå ska ha minst en jurist anställd. Länsstyrelserna ges ansvaret för det statliga stödet till byråerna.
• Forum för levande historia informerar om islamofobi och om främlingsfientlighet i Sveriges moderna historia.
• Ungdomsstyrelsen stödjer projekt som syftar till att motverka främlingsfientlighet och liknande former av intolerans på Internet.

Därutöver föreslås att staten ekonomiskt ska stödja en så kallad Quick Response-funktion, som granskar och kommenterar vad som i medierna sägs om till exempel personer med utländsk bakgrund, att Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) får i uppdrag att utvärdera forskningen i Sverige om internationell migration och etniska relationer och att de lokala brottsförebyggande råden uppmärksammar hatbrott.

Kontakt:

Bengt Westerberg, särskild utredare
070-522 08 73