Internationaliseringsutredningen lämnar sina förslag om hur Sverige kan bli mer attraktivt som studiedestination och kunskapsnation

Mer heltäckande stipendier för avgiftsskyldiga studenter, en utvecklad utlandsnärvaro för svensk högre utbildning och forskning och en ökad internationell marknadsföring. Det är några av förslagen i slutbetänkandet Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige (SOU2018:78) som Utredningen om en ökad internationalisering av universitet och högskolor (Internationaliseringsutredningen) i dag lämnar över till Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

I februari 2017 fick Agneta Bladh i uppdrag att, i syfte att öka internationaliseringen av universitet och högskolor, bl.a. föreslå åtgärder för att öka Sveriges attraktivitet som studiedestination och kunskapsnation. Ett delbetänkande överlämnades den 31 januari i år. Betänkandet, En strategisk agenda för internationalisering (SOU 2018:3), har remitterats. I och med slutbetänkandet är arbetet avslutat.

– Det är oerhört viktigt för Sverige att våra universitet och högskolor är attraktiva för studenter och forskare från olika länder. Att svenska lärosäten är internationella miljöer och har ett gott internationellt samarbete gynnar kvaliteten på vår utbildning och forskning och bidrar till Sveriges konkurrenskraft och till arbetet med att lösa globala utmaningar, säger Agneta Bladh.

Enligt Internationaliseringsutredningen behöver Sverige höja ambitionsnivån när det gäller insatser för att utveckla svenska lärosätens internationella synlighet och för att marknadsföra Sverige som kunskapsnation. Mer behöver också göras för att utveckla svenska lärosätens attraktivitet för studenter, doktorander, lärare, och forskare från andra länder. Därför behöver studentrekrytering underlättas för lärosätena och utländska studenters väg till Sverige förenklas. En nyckel för att lärosätenas insatser för ökad internationalisering ska vara effektiva är att samverkan mellan berörda myndigheter på nationell nivå fungerar väl.

Utredningen föreslår bland annat:

• Ett mer heltäckande stipendiesystem som bl.a. innebär en fördubbling av de medel som fördelas direkt av universitet och högskolor och att ett nytt flaggskeppsstipendium för särskilt kvalificerade studenter skapas. Stipendierna föreslås öka med totalt 210 miljoner kronor jämfört med i dag.
• Reglerna för studieavgifter blir mer rättssäkra för studenten och mer flexibla för lärosätet. En möjlighet skapas för lärosätena att använda upp till 0,3 % av anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för att sätta ner studieavgiften i vissa fall, t.ex. inom ramen för strategiska samarbeten.
• En ökad närvaro för svensk högre utbildning och forskning i utlandet genom dels en utvecklad utlandsorganisation som bygger på dagens innovations- och forskningsråd, dels ett pilotprojekt där två särskilda utlandskontor skapas för högre utbildning och forskning.
• En plattform för internationalisering skapas för att samordna frågor som påverkar internationalisering inom högre utbildning, forskning och forskningsnära innovation. Fem myndigheter (Svenska institutet, Universitetskanslersämbetet, Universitets- och högskolerådet, Vetenskapsrådet och Vinnova) tillsammans med en representant för övriga forskningsfinansiärer och två representanter för lärosätena leder plattformen.
• De fem ovan nämnda myndigheterna får i uppdrag att stödja internationaliseringen av svensk forskning, högre utbildning och forskningsnära innovation genom en kontinuerlig, internationellt orienterad omvärldsbevakning och omvärldsanalys.

Agneta Bladh kommer även att presentera betänkandet vid ett seminarium på Uppsala universitet den 31 oktober kl 15.00-16.30. Läs mer: http://www.suhf.se/konferenser/presentation-av-internationaliseringsutredningen-oktober-2018_1

Kontakt

Maria Wilenius, huvudsekreterare, 076-136 05 50