Komvuxutredningen presenterar sitt slutbetänkande
Bredare rekrytering till yrkeskurser på komvux, lättare för personer med äldre och brokig utbildningsbakgrund att pussla ihop en högskoleförberedande examen, samt särvux som en integrerad del i vuxenutbildningen. Det är några av de förslag som Komvuxutredningen presenterar för gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström idag i betänkandet En andra och en annan chans – ett komvux i tiden (SOU 2018:71).
– Förslagen lägger en grund till ett komvux där vuxenutbildningen samlas i en gemensam organisation och blir en naturligare del av individens livslånga lärande, men även ett mer effektivt verktyg för arbetsmarknadspolitik, integrationspolitik och näringspolitik, säger Roger Mörtvik, särskild utredare.
– Med förslagen kommer komvux inte enbart inriktas mot dem som behöver en andra chans på grund av kort skolgång eller skolmisslyckanden, utan även i högre grad vara tillgängligt för dem som behöver en annan chans, till exempel för att yrkesväxla. Ett komvux för fler och under fler situationer i livet.
Komvuxutredningen har haft ett brett uppdrag, bland annat att analysera och lämna förslag kring reglerna för urval till komvux på gymnasial nivå, en förenklad betygsskala inom delar av komvux och särvux, en mer flexibel högskoleförberedande examen, om särvux bör upphöra som egen skolform och bli en del av komvux, samt om betygsrätt ska vara ett villkor för vuxenutbildning på entreprenad. Uppdraget har även inbegripit att följa och analysera samverkan inom regionalt yrkesvux, samt analysera och bedöma om det finns yrkesutbildningar inom komvux och särvux som bör vara riksrekryterande.
De viktigaste förslagen från Komvuxutredningen är att:
- Skollagen förtydligas så att det framgår att komvux även utgör en del i arbetsmarknadens kompetensförsörjning och förberedelser till fortsatta studier.
- Urvalsreglerna till komvux på gymnasial nivå ändras så att det inte längre är den med minst utbildning som automatiskt ska ha förtur vid urval, utan individer med störst behov av utbildningen. Detta öppnar för att personer som exempelvis vill yrkesväxla, byta studiebana från högskoleförberedande till yrkesutbildning, eller har en längre utbildning från sitt tidigare hemland inte längre per automatik prioriteras ner vid urval.
- Gymnasieskolans sex studieförberedande program slås ihop inom komvux till tre bredare studieområden och gymnasiearbetet ersätts av ett bredare komvuxarbete. Detta förenklar för personer med äldre eller brokig utbildningsbakgrund att få ihop en examen utan att det ger incitament till taktikläsning på gymnasiet.
- En del lärosäten bör erbjuda en profilering mot komvux i sin lärarutbildning samtidigt som möjligheterna till kompetensutveckling för professionen ska stärkas. Detta bland annat genom att Skolverkets nationella skolutvecklingsprogram ska kompletteras så att de blir mer relevanta för vuxenutbildningen.
- Särvux blir en del av komvux och byter namn till särskild utbildning. På det sättet inkluderas dagens särvuxelever tydligare i komvux. Samtidigt föreslås en möjlighet för personer utan diagnos att vid behov kunna delta i de kurser som utgörs av särskild utbildning. På så sätt ökar även möjligheten till individanpassning av komvux.
- Personer med intellektuell funktionsnedsättning ges ökade möjligheter till fortsatt utbildning efter särvux. Baserat på internationella erfarenheter pekar vi på ett flertal möjligheter till fortsatt utbildning inom komvux, folkhögskola, yrkeshögskola och högskola för denna målgrupp.
- Betygsrätt införs som ett krav för att enskilda anordnare ska få bedriva vuxenutbildning på entreprenad. Villkoren för betygsrätt för utbildning motsvarande komvux skärps, så att de överensstämmer med kraven på i komvux.
- Betygsskalan för grundläggande komvux, sfi och grundläggande särvux förenklas. På dessa nivåer är betyg inte någon grund för behörighet eller urval till vidare studier. På så sätt kan lärarnas arbetsbörda med onödiga betygsbedömningar minska, vilket lämnar mer tid till undervisning.
Kontakt
Roger Mörtvik, särskild utredare, Komvuxutredningen, Mobil: 070-481 91 17
Mikael Andersson, utredningssekreterare, 070-603 42 60
Mona Siösteen, utredningssekreterare, 070-455 32 39
Camilla Lööw Lundin, utredningssekreterare, 070-167 93 11
Isabella Enbågen, utredningssekreterare (föräldraledig)