Kvaliteten och likvärdigheten i fritidshem och pedagogisk omsorg måste stärkas

Utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg har i dag överlämnat sitt betänkande till utbildningsminister Anna Ekström. Uppdraget har varit att stärka kvaliteten och likvärdigheten i fritidshemmet och i den pedagogiska omsorgen samt att stärka fritidshemmets kompensatoriska uppdrag.

Utredningen har även kartlagt och analyserat om pedagogisk omsorg (vilket innefattar f.f.a. familjedaghem) stimulerar barns utveckling och lärande i tillräcklig grad och om den förbereder barnen för fortsatt lärande. Utredningens slutsats är att skillnaderna mellan förskolan och den pedagogiska omsorgen har blivit för stora. 

Kvalitetskraven på pedagogisk omsorg är låga och det finns exempelvis inga krav på en lägsta utbildningsnivå hos den som bedriver verksamheten. Det finns många välfungerande verksamheter, men utredningen kan konstatera att det generellt över landet är många barn som vistas i barnomsorg som inte stimulerar deras lärande och som gör att de är sämre förberedda för skolstarten. Pedagogisk omsorg växer i segregerade områden och det finns stora problem med att barnen inte får träna det svenska språket.

– Pedagogisk omsorg kan inte i dag på ett tillräckligt sätt stimulera barnen för fortsatt lärande. Utredningen förslår därför ett etableringsstopp, både för kommunala och enskilda verksamheter, säger den särskilda utredaren Linda Eskilsson. 

Även om ett etableringsstopp införs så kommer pedagogisk omsorg att finnas i många år till. Bestämmelserna behöver därför förtydligas och kraven skärpas. Syftet är att höja verksamhetens kvalitet och likvärdighet.

Nära en halv miljon barn i Sverige går i fritidshem. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklass och grundskola och är en del i det livslånga lärandet.

Fritidshemmet har ett kompensatoriskt uppdrag som ska kompensera för barns olika bakgrunder och ge barn likvärdiga förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Men, det är enbart de barn som har föräldrar som är i arbete eller studerar som har rätt att gå på fritidshem. Många barn hamnar därför utanför den undervisning och sociala sfär som fritidshemmet erbjuder. Skolor vars elever har störst behov av det kompensatoriska insatser har i dag lägst andel barn i fritidshem. Utredningen bedömer att på sikt bör det införas en rätt för alla barn att delta i fritidshemmets undervisning. 

– Många barn drabbas i dag tidigt av samhällets segregation. De förutsättningar som barn erbjuds i tidiga år har betydelse för deras vidare utveckling och hur de lyckas i skolan. Därför är det viktigt att barn ges likvärdiga möjligheter, säger Linda Eskilsson.

Det systematiska kvalitetsarbetet bör stärkas och Skolverket föreslås ta fram stödmaterial. Som ett led i att höja kvaliteten och därmed likvärdigheten inom fritidsverksamheten bör också en samordningsinsats inrättas som leds av Skolverket i samarbete med regionala utvecklingscentrum. Utredningen föreslår även att Skolverket ska ges i uppdrag att ta fram riktmärken för gruppstorlekar i fritidshemmet och riktlinjer för lärmiljöer.

Betänkandet Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg, SOU 2020:34, finns tillgängligt på regeringens webbplats:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/06/sou-202034/

 

Kontakt

Linda Eskilsson, särskild utredare, 072-222 73 31

Prenumerera