Litteraturutredningen föreslår läslyft för Sverige

Litteraturutredningen har i dag överlämnat sitt slutbetänkande Läsandets kultur (SOU 2012:65) till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. I betänkandet ges en bred beskrivning av litteraturens ställning i Sverige. Bland annat behandlas litteraturen i skolan, läsfrämjande insatser, de litterära upphovsmännens villkor, bok- och tidskriftsmarknaden och det internationella utbytet på litteraturområdet.

− Litteraturutredningens analys visar framför allt att det behövs kraftfulla åtgärder för att förbättra ungas läsförståelse och öka lusten att läsa, säger kommitténs ordförande Tomas Lidman.

Mot bakgrund av den påtagligt försämrade läsförståelsen bland unga föreslår kommittén att regeringen för riksdagen lägger fram en plan för Ett läslyft för Sverige, med ett antal konkreta mål som ska vara uppnådda senast 2018. Läslyftet bör följas upp av en särskild parlamentarisk beredning.

Inom ramen för läslyftet föreslås ett antal åtgärder. Bland annat en försöksverksamhet med läsombud i förskolan, regler som tydliggör att samtliga elever bör ha tillgång till skolbibliotekarier och att särskilda medel avsätts för läsfrämjande arbete inom folkbildningen. För att stärka det lokala och regionala arbetet föreslås att läs- och litteraturfrämjande ska vara en del i den så kallade kultursamverkansmodellen och att statliga medel ska fördelas till landstingen för dessa ändamål. Vidare föreslås att Kulturrådet ges i uppdrag att ta initiativ till och samordna större läsfrämjande insatser av nationellt intresse.

Det är viktigt att biblioteken kan hantera avtal om upphovsrättsligt skyddad littera­tur i elektron­iska format. Enskilda folkbiblio­tek saknar i dag sådana resurser och kommitténs bedömning är att Sveriges Kom­mun­er och Landsting bör träda in som avtalspart gentemot rättighets­havarna.

Utöver detta lämnar kommittén också en rad förslag i syfte att vidareutveckla statliga stöd och ersättningar på litteraturområdet. Bland annat föreslås en maxgräns för hur stora bidrag enskilda företag ska kunna få inom litteraturstödet. Medlen som frigörs bör i stället användas för att bland annat stödja förlagens digitalisering av tidigare publicerade böcker och utgivning av kulturtidskrifter. Vidare föreslås större resurser till internationellt utbyte på litteratur­området, exempelvis för en ökad satsning på översättarseminarier och ett utökat översättningsstöd.

Litteraturutredningens slutbetänkande Läsandets kultur (SOU 2012:65) finns att läsa på http://regeringen.se/kultur

Tomas Lidman
Ordförande
073-421 42 31

Jakob Kihlberg
Sekreterare
070-600 13 02

Isak Reichel
Sekreterare
072-219 15 75

Taggar: