Medieutredningens förslag för en gränsöverskridande mediepolitik

Utredaren Anette Novak har i dag lämnat över Medieutredningens slutbetänkande En gränsöverskridande mediepolitik. För upplysning, engagemang och ansvar (SOU 2016:80) till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.
Slutbetänkandet innehåller en medborgarundersökning, en analys av mediemarknaden samt utredningens förslag, bedömningar och övriga slutsatser rörande framtidens mediepolitiska verktyg.

– Vi lägger fram en bred palett insatser som sammantaget är ämnade att stärka medborgarnas tillgång till kvalitativa medier och journalistik. Ett allt komplexare medielandskap kräver mer mångfacetterade åtgärder – och politisk reformvilja, säger Anette Novak.

Medieutredningens förslag 

Ett moderniserat mediestöd ska träda i kraft den 1 januari 2018. Driftsstödet ersätts då av ett produktionsstöd som kan omfatta alla innehålls- och spridningsformer. Digitala medier och gratismedier kan komma ifråga, såväl som nyhets- och bildbyråer. Samtidigt ställs högre krav för att komma ifråga för stöd.

Det nya produktionsstödet riktas till allmänna nyhetsmedier som producerar kvalitativt och allsidigt journalistiskt innehåll. Innovations- och utvecklingsstödet och distributionsstödet kvarstår.

Budgetramen för stödet föreslås öka stegvis med totalt 165 miljoner kronor, så att det år 2020 når 732,1 miljoner kronor.

Sex viktiga nyheter 

• Stödet beräknas inte längre utifrån betald upplaga, utan på mediets kostnader.
• Ansvarigt utgivarskap blir tröskelvillkor.
• Extra stöd kan ges för bevakning av kommuner utan journalistisk närvaro.
• Extra stöd kan ges för satsningar på att utöka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.
• Nystartade medier samt medier till det samiska folket och de nationella minoriteterna får lägre krav på användarförankring.
• Oberoendet från staten ökar. Stödet förankras i en ny mediestödslag som förändrar riksdagens roll bort från detaljorienterade beslut, till att i stället säkerställa långsiktig riktning. Stödet fördelas av en partssammansatt mediestödsnämnd, med representanter nominerade av mediebranschen.

Bedömningar och andra slutsatser 

• En samordnad, kraftfull och uthållig satsning på medborgarnas medie- och informationskunnighet.
• En mediefinansieringsutredning bör utreda flera olika anvisade alternativ för en långsiktigt hållbar och substantiell finansiering för att möta de identifierade behoven hos oberoende medier som verkar i allmänhetens tjänst.
• Skärpta straff för hot mot journalister bör utredas.
• Konsumentskyddet för medieanvändare bör stärkas.

Medieutredningen lämnar även till kultur- och demokratiministern i dag en promemoria om vad som bör vara möjligt att genomföra på sikt:

• Ett lokalt och regionalt närvarande offentligt finansierat mediebolag som främst verkar i andras kanaler. Målet: att stärka bevakning och kritisk granskning där marknaden inte förmår.
• En investeringsfond för nystartade mediebolag.
• Stärkt öppenhet i offentlig förvaltning, bl.a. genom utveckling av en transparensbarometer.

Lukasz Lindell
Kommunikationsansvarig Medieutredningen
08-405 19 79
072-232 54 72
lukasz.lindell@regeringskansliet.se

Taggar: