Meritvärden som speglar kunskaper
En numerisk betygsskala utan en skarp godkäntgräns, ett nytt system för centralt rättade nationella prov och kalibrering som säkerställer likvärdiga meritvärden. De är huvudförslagen i betänkandet Ett likvärdigt betygssystem. Förslagen syftar till att urvalet av sökande till utbildningsplatser i gymnasieskolan och högskolan ska bygga på faktiska meriter.
Den 19 februari presenterade utredningen Likvärdiga betyg och meritvärden sitt betänkande "Ett likvärdigt betygssystem" (SOU 2025:18). Förslagen föreslås införas stegvis från och med år 2027 vilket innebär att de första som får meritvärden beräknade enligt ny modell är de som avslutar grundskolan, specialskolan och utbildning på gymnasial nivå våren 2030.
Utredningen konstaterar att reformer för likvärdighet är avgörande för betygssystemets framtida legitimitet, särskilt eftersom betyg används som ett konkurrensmedel till platser på gymnasie- och högskoleutbildningar. Tidigare studier, statistik, lärare och elever vittnar dock om att det i dag inte säkerställs att en viss prestation genererar samma betyg för elever på olika skolor eller ens på samma skola med olika lärare i samma ämne.
– Dagens betygssystem bygger på att lärare över hela landet har förutsättningar att tolka betygskriterier precis likadant. Det fungerar förstås inte och systemets inneboende godtycklighet drabbar eleverna – både hög- och lågpresterande – vars möjligheter till fortsatt utbildning blir olikvärdiga. Regeringen och skolmyndigheterna har under lång tid försökt öka likvärdigheten genom att förtydliga betygskriterier och publicera stödmaterial men det har inte hjälpt. Nu krävs systemförändringar, säger utredaren Magnus Henrekson.
De meritvärden som elever använder för att konkurrera om platser på nästa utbildningsnivå behöver göras jämförbara mellan elever från olika skolor. Statistiska analyser, underlag från olika vetenskapliga discipliner och en genomgång av olika länders betygssystem ligger till grund för det som utredningen kallar ”det bästa förslaget på ny betygsmodell för Sveriges nuvarande utbildningssystem”:
- En numerisk, mer fingradig och symmetrisk betygsskala utan något F-betyg. Fler betygssteg tar tillvara mer information om elevernas, egentligen steglösa, kunskapsnivåer, ökar möjligheten att sprida ut elevernas resultat och förbättrar urvalsfunktionen.
- Lärarsatta betyg bygger på många bedömningar utifrån olika bedömningssituationer och ger värdefull information om elevers kunskaper och förmåga inför nästa utbildningsnivå. Det slutliga betyget/meritvärdet ska ta vara på den informationen.
- De lärarsatta betygen är inte jämförbara mellan skolor och måste därför överföras till en gemensam måttstock via centralt rättade nationella prov.
- De nationella proven ska vara oberoende mätningar av elevernas individuella kunskaper och lärare i alla ämnen ska därför sätta sina betyg utan att beakta elevernas nationella provresultat.
- Skolans genomsnittsbetyg måste knytas till skolans genomsnittliga nationella provresultat. När både rättning av nationella prov och kalibrering av genomsnittsbetyg görs centralt minskar det arbetsbördan för lärarna.
- Elevens kalibrerade betygsvärde och elevens genomsnittliga individuella provresultat ska vägas samman till ett meritvärde. Det motiverar elever att genomföra proven.
– Våra analyser visar att det är effektivt att bevara den del i det svenska antagningssystemet som innebär att urval till utbildning sker baserat på sökandes genomsnittsbetyg, dvs. hur väl sökanden sammantaget har klarat av studier i samtliga ämnen på underliggande utbildningsnivå. I ett sådant system fyller en skarp godkäntgräns för tillträde till gymnasieskolan ingen funktion. Både lärare och elever som vi har haft kontakt med är positiva till denna förändring, säger Magnus Henrekson.
Betänkande: Ett likvärdigt betygssystem (SOU 2025:18)
Kontakt
Magnus Henrekson, utredare, 070-222 97 00
Kristina Ingemarsdotter Persson, huvudsekreterare, 073-087 11 61