Norm för skolans resurser och skillnad i ersättningen mellan kommunala och fristående skolor
En vägledande norm för vilka resurser som skolan bör få kombinerat med ett avdrag från skolpengen till enskilda huvudmän, som reflekterar skillnaden i ansvar mellan kommunala och fristående skolor. Det är de två största förändringsförslagen som läggs fram i delbetänkandet (SOU 2025:72) Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan.
Den 12 juni presenterar Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet sitt delbetänkande avseende grundskolan.
I dag finns det stora skillnader i hur mycket resurser som kommunerna tilldelar skolorna och dessa skillnader speglar inte enbart olika förutsättningar mellan kommunerna. Resurserna speglar inte heller den skillnad i ansvar som finns mellan kommunala och enskilda huvudmän. Även om ansvaret skiljer sig åt ska enskilda huvudmän som driver fristående skolor i dag få ersättningen från kommunen enligt principen om bidrag på lika villkor.
– Resurserna och hur de används har stor betydelse för elevernas skolresultat, säger utredaren Lena Holmdahl. Vår utredning har därför haft i uppdrag att ta fram en nationell skolpengsnorm för att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i skolan i hela landet.
Utredningen har lämnat fyra huvudförslag som föreslås införas på resurserna till skolan från och med år 2028:
- en vägledande norm för resursfördelningen till förskoleklass och grundskola i kommunens egen regi
- ett avdrag om sex procent från ersättningen till enskilda huvudmän inför varje nytt kalenderår
- en möjlighet för kommunerna att vid synnerliga skäl frångå principen om bidrag på lika villkor när tillskott ges under budgetåret
- en möjlighet för kommunerna att ge villkorade belopp för merkostnader för resursskolor, en inriktning eller en satsning, som innebär att villkor för bidraget kan ställas och att det kan återkrävas om villkoren inte uppfylls.
Den vägledande normen, som Skolverket föreslås ta fram årligen, kommer att ge kommunerna stöd i hur mycket resurser som de borde tilldela sina skolor och hur mycket av detta som borde omfördelas på socioekonomiska grunder. De andra tre förslagen syftar till att skapa likvärdiga förutsättningar mellan kommunala och enskilda huvudmän i en kommun.
– Våra förslag bidrar till att resurserna till skolan blir mer likvärdiga mellan olika kommuner inom landet men också inom en kommun mellan fristående och kommunala skolor, säger Lena Holmdahl. Men för att resurserna i slutändan ska ha betydelse för kvaliteten i skolan är det självklart viktigt att de används på ett effektivt sätt.
Läs betänkandet på regeringen.se
Kontakt
Lena Holmdahl, särskild utredare, lena.holmdahl@regeringskansliet.se