Nya mål för integrationspolitiken

Utredningen om en målstyrd integrationspolitik har i dag överlämnat delbetänkandet Mål och mening med integration (SOU 2024:12) till statsrådet Johan Pehrson.

- Lyckad integration förutsätter både att utrikes födda tar ansvar för att bli en del av det svenska samhället och att samhället ger möjligheter att fullt ut delta och bidra i arbets- och samhällslivet, säger Elin Landell, särskild utredare.

Integrationspolitiken ska vara kravbaserad och betona individens ansvar för att bli en del av det svenska samhället. Integration handlar i grunden om att skapa ett enat och sammanhållet samhälle för alla oavsett bakgrund. Lyckad integration handlar om jämlika och jämställda möjligheter för alla som lever och bor i Sverige, att det inte är varifrån du eller dina föräldrar kommer som avgör dina livschanser. Även en kravbaserad integrationspolitik bör därför ha jämlikhet i livschanser som övergripande mål.

Integration är en dubbelriktad process som förutsätter ett ömsesidigt tillmötesgående mellan dem som invandrar och det övriga samhället. Krav på utrikes födda att integreras i arbets- och samhällslivet måste mötas av relevanta insatser från samhällets sida. Staten, myndigheter, kommuner, arbetsgivare, civilsamhället och lokalsamhället samt var och en som lever och bor i Sverige har alla en roll i detta.

Särskilda integrationskrav, såsom krav på tillräcklig försörjning från eget arbete, krav på grundläggande kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället, kan ställas på utrikes födda som villkor för att bevilja permanent uppehållstillstånd respektive svenskt medborgarskap. På den som sedan länge lever och bor i Sverige och har beviljats medborgarskap finns inga rättsliga möjligheter att i efterhand ställa sådana krav. Skärpta integrationskrav tydliggör samhällets förväntningar på den som invandrar för att långvarigt bosätta sig i Sverige. De löser dock inte de brister i integrationen i arbets- och samhällslivet som finns i dag bland utrikes födda kvinnor och män som sedan länge lever och bor i Sverige.

Utredningen föreslår följande övergripande mål för integrationspolitiken.

Utrikes födda kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter som övriga befolkningen att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv. Detta förutsätter att den som långvarigt befinner sig i Sverige tar ansvar för att bli en del av det svenska samhället och att samhället ger möjligheter att fullt ut delta och bidra i arbets- och samhällslivet.

En framgångsrik integrationspolitik behöver bygga på ett solitt och evidensbaserat kunskapsunderlag och inte på allmänna föreställningar om tillståndet för integrationen av utrikes födda. För att kunna följa upp måluppfyllelsen behöver det övergripande målet konkretiseras i delmål på ett begränsat antal områden där det finns relevanta indikatorer som kan följas över tid och där det går att ange ett önskvärt utfall. Ett önskvärt utfall bör vara att utrikes födda kvinnor och män ska kunna uppnå samma sociala och ekonomiska utfall som inrikes födda kvinnor och män. Delmålen bör vara konkreta, mätbara och realistiska inriktningsmål. De bör också svara mot de normativa integrationskrav som kan ställas på utrikes födda. Delmålen bör även ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Där så är relevant bör de dessutom integrera ett barnperspektiv som synliggör och stärker flickors och pojkars rättigheter och möjligheter att delta i samhället.

Utredningen föreslår följande fem delmål.

1. Ekonomisk integration: Andelen utrikes födda kvinnor och män som arbetar och försörjer sig själva ska öka.
2. Språklig integration: Kunskaperna i svenska språket ska öka hos utrikes födda kvinnor och män samt flickor och pojkar med utländsk bakgrund.
3. Utbildning och kvalificering: Fler utrikes födda kvinnor och män samt flickor och pojkar med utländsk bakgrund ska genomföra en utbildning på gymnasial nivå och ges möjlighet till kvalificering för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden.
4. Demokratisk integration: Utrikes födda kvinnors och mäns deltagande i demokratiska processer ska öka.
5. Social integration: Fler utrikes födda kvinnor och män samt flickor och pojkar med utländsk bakgrund ska uppleva tillhörighet och delaktighet i samhället samt kunna leva ett fritt, värdigt och självständigt liv.

Förslag till indikatorer för att följa upp integrationen inom dessa fem områden lämnas i utredningens slutbetänkande den 31 maj 2024.

Länk till betänkandet på regeringens webbplats

Kontakt
Elin Landell
Särskild utredare Ju 2022:05
Tfn 08-405 3457
Mobil 076-811 3390
elin.landell@regeringskansliet.se