Översyn av det statliga stödet till dagspressen

Den parlamentariska Presstödskommittén har i dag överlämnat sitt slutbetänkande Översyn av det statliga stödet till dagspressen (SOU 2013:66) till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. I betänkandet lämnar kommittén förslag till förändringar av det nuvarande presstödet som ska börja gälla 2017. Kommittén gör även bedömningar om nödvändiga åtgärder inom ramen för skattesystemet.

Målet med presstödet till dagspressen bör enligt kommittén även fortsatt vara publicistisk mångfald. Detta mål uppnås bäst genom konkurrens mellan olika tidningar med skilda redaktioner. I en tid med snabba förändringar av tidningsutgivningens förutsättningar, och en ökande osäkerhet om vad den tekniska utvecklingen kommer att leda till, kan alltför stora ingrepp i det presspolitiska stödet leda till oförutsedda och negativa resultat. Därför är det mest ändamålsenligt att göra ett antal förändringar i presstödssystemet, utan att överge grundtanken att stödbeloppen ska bestämmas enligt automatiskt verkande regler och ytterst styras av tidningsläsarnas efterfrågan.

Driftsstöd till dagspressen

Med de förändringar som föreslås vill kommittén skapa större incitament för dagstidningar med driftsstöd att öka antalet prenumeranter och andra betalande läsare.

Alla läsarintäkter ska ingå vid upplagemätningen när stödbelopp bestäms. Det ska inte i samma utsträckning som hittills vara en nackdel att öka upplagan eller att utveckla verksamheten såväl för papperstidningen som på nätet och i mobilen.

Alla flerdagarstidningar med driftsstöd ska omfattas av samma regler, oavsett var i landet deras utgivningsort ligger och extrastödet för storstadstidningar ska avskaffas. Samtidigt införs en ny stödtrappa med differentierade bidragssatser och det absoluta tak på 16,9 miljoner kronor som för närvarande gäller för dagstidningar utanför storstäderna tas bort. Alla flerdagarstidningar som 2013 har driftsstöd utan extrastöd kommer med oförändrade upplagor och utgivningsfrekvens att få högre stöd med kommitténs förslag. Det maximala årliga driftsstöd som en flerdagarstidning ska kunna vara berättigad till är 40 miljoner kronor.

För att ytterligare stimulera lågfrekventa dagstidningar att öka sin periodicitet och upplaga ska fler och jämnare steg införas i den befintliga stödtrappan. Stödbeloppen för endagstidningar ska också öka med 10 procent och för tvådagarstidningar med 20 procent. Vidare ska driftsstöd till lågfrekventa dagstidningar med en relativt låg abonnerad upplaga, på mellan 1 500 och 2 000 exemplar, begränsas till tre år.

Bestämmelserna om begränsat driftsstöd till tidningar på minoritets­språk ska ändras så att den nuvarande geografiska avgränsningen för finska språket till vissa kommuner i Norrbotten ersätts med förvaltningsområdet för finska. Vidare ska de nuvarande särreglerna för tidningar som ges ut i Gotlands, Borgholms, Mörbylångas och Laholms kommuner ersättas med en bestämmelse som ger Presstödsnämnden möjlighet att pröva en tidnings faktiska konkurrenssituation oavsett utgivningsort.

Ett omställningsstöd bör införas

Ett nytt omställningsstöd för elektroniska publiceringstjänster bör införas för tidningar med driftsstöd. Stödet ska vara tillgängligt under fyra år och den ekonomiska ramen föreslås bli 35 miljoner kronor per år. För att bli så effektivt som möjligt i relation till tidningsföretagens utvecklings­behov och för att kunna avgränsas i förhållande till driftsstödet och EU:s statsstödsregler behöver stödets närmare former utredas ytterligare. Det bör övervägas om stödet kan införas tidigare än 2017.

Driftsstödet för elektroniskt distribuerade tidningar ska inte heller längre kunna sättas ned.

Samordnad tidningsdistribution

Det är kommitténs bedömning att det finns goda möjligheter att få till stånd en rationell samdistribution av tidningar och post. Det är särskilt angeläget på landsbygden, där det ofta handlar om långa vägsträckor mellan hushållen och där det bara är biltransporter som är möjliga för distribution av såväl tidningar som post. Kommittén välkomnar en sådan försöksverksamhet med samdistribution av tidningar och post under 2014 som förordats av tidnings­distributörerna, Posten AB och Post- och telestyrelsen. Försöket bör följas av en permanent och långsiktig lösning, vilket dock förutsätter att det nuvarande kravet på 85-procentig övernattbefordran för post ses över i förhållande till EU:s postdirektiv. En sådan översyn bör genomföras med inriktningen att nödvändiga författningsändringar kan träda i kraft senast 2017.

Kommittén förordar att presstödet till samdistribution av olika dagstidningar ska avvecklas. Den eftersträvade principen om lika pris för alla distribuerade tidningar är inte längre möjlig att upprätthålla. Det faktum att distributionsstödet endast står för cirka 2 procent av de sammanlagda distributionskostnaderna talar för att stödet inte är av avgörande betydelse för att upprätthålla systemet med samdistribution av dagstidningar. Avvecklingen bör om möjligt samordnas tidsmässigt med en permanent och långsiktig lösning med samdistribution av tidningar och post.

Åtgärder inom ramen för skattesystemet

Att avskaffa reklamskatten i enlighet med riksdagens tillkännagivande 2002 är enligt kommittén en av de viktigaste åtgärder som redan på kort tid kan vidtas för att förbättra nyhetsförmedlingens ekonomiska situation. Om det av statsfinansiella eller andra skäl inte är möjligt att avskaffa den återstående reklamskatten vid ett tillfälle, bör det vara ett alternativ den avskaffas stegvis. Ett första steg bör då vara att skatten avskaffas för samtliga periodiska publikationer. Ett ytterligare alternativ är att det grundavdrag som reklamskattelagen medger höjs så att färre behöver betala reklamskatt.

Det bör också verkas för att EU:s mervärdes­skattedirektiv ändras så att en reducerad skattesats på 6 procent kan tillämpas även för digitala medier. Kommittén delar riksdagens bedömning från 2011 att det är särskilt angeläget på yttrandefrihetsområdet att samma mervärdesskattesats tillämpas på såväl traditionella tryckta som moderna digitala produkter. Den nuvarande skillnaden försvårar en mediepolitiskt önskvärd teknikomställning.

En demokratbestämmelse bör inte införas

Hur angeläget det än är att antidemokratiska riktningar motverkas är detta främst en fråga för den fria åsiktsbildningen. Riksdagen har satt gränser med de bestämmelser som finns i tryckfrihetsförordningen. En bestämmelse om respekt för demokratins idéer som en grundläggande förutsättning för att få del av presstöd bör därför inte införas.

Reservationer och särskilda yttranden

Kommitténs ordförande Hans-Gunnar Axberger har avgett en reservation. Den avser särskilt driftsstödet, men gäller även bl.a. behovet av en demokratibestämmelse. Han skriver sammanfattningsvis: ”Dagens presstödssystem är bara tillgängligt för prenumererade dagstidningar som inte kan överleva av egen kraft. Det bör inte förlängas efter år 2017 utan då fasas ut och ersättas av ett stöd som är öppet för alla medier som bedriver professionell journalistik.”

Experterna Ingela Wadbring, Ann Lagerström och Mart Ots ställer sig inte bakom kommitténs förslag. De skriver: ”Vi kan sammanfattningsvis konstatera att det i detta betänkande inte finns några tydliga incitament för att i framtiden bidra till att ge alla medborgare oavsett ålder eller geografisk ort tillgång till en god kvalitets- och opinionsjournalistik. Förslagen saknar helt anpassning till den förändrade medievärld vi lever i, vilket vi beklagar.”

Ledamoten Wiwi-Anne Johansson, Vänsterpartiet, delar i ett yttrande de oberoende experternas syn på varför det hade varit att föredra att kommittén hade valt att ta ett medborgar- och konsumentperspektiv i stället för ett branschperspektiv. I ett tredje yttrande instämmer experten Sofie Berg Cormier, Kulturdepartementet, i ordförandens slutsatser om behovet av en demokratibestämmelse i ett framtida stödsystem till dagspressen.

_____________________________________________________________

I Presstödskommittén har ingått Hans-Gunnar Axberger (ordförande), Per Bill (m), Cecilia Brinck (m), Gustaf Hoffstedt (m), Åke Wredén (fp), Anna Steele (fp), Tuve Skånberg (kd), Anders Åkesson (c), Pär Fagerström (s), Helene Petersson (s), Wiwi-Anne Johansson (v) och Anna Sibinska (mp). I kommittén har även ingått experter och sakkunniga.

Kontakt:

Hans-Gunnar Axberger, ordförande
e-post: hans-gunnar.axberger@telia.com  

Per Bill (m), ledamot
e-post: per.bill@riksdagen.se
tel: 08-786 4541

Göran Blomberg, huvudsekreterare
e-post: goran.blomberg@regeringskansliet.se
tel: 08-405 1511, 070-555 8732

Slutbetänkandet finns att hämta på http://www.regeringen.se/kultur

Taggar: