Pressmeddelande: Utredningen om delaktighet överlämnar sitt betänkande ”EU på hemmaplan” till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke
När Sverige år 1995 gick med i EU förändrades det demokratiska landskapet. Både för statsmakterna och för medborgaren tillkom nya vägar till inflytande över politiken. Kunskapen om dessa påverkansmöjligheter har däremot inte hängt med och inte heller de offentliga institutionernas dialog med det omgivande samhället. Resultatet har blivit att inte ens dagens unga, som har vuxit upp som EU-medborgare, har en grundläggande förståelse för sina egna politiska institutioner och möjligheter att påverka politiken. Detta konstaterar Utredningen om delaktighet i EU som idag lämnar över sitt betänkande ”EU på hemmaplan” till demokratiminister Alice Bah Kuhnke.
- Möjligheterna till insyn och delaktighet i politiken är idag sämre när regeringen fattar beslut om till exempel migrationspolitik eller miljöpolitik på EU-nivå än inför beslut om kulturpolitik och skolpolitik, säger utredaren Maria Strömvik och konstaterar att en del av det som ofta kallas EU:s demokratiska underskott i realiteten är ett svenskt demokratiskt underskott.
Riksdag, regering, myndigheter och kommuner har till följd av EU-medlemskapet förändrat sina interna arbetssätt och samrådsformer med varandra. Däremot har medborgarens förutsättningar att delta i den EU-relaterade politiken, bl. a. via dessa institutioner, inte nämnvärt förbättrats. Det finns ett uppdämt behov av bättre kunskap, bättre information och bättre möjligheter till delaktighet.
Kunskapen om den lokala, regionala och nationella nivåns relationer till EU-nivån och vilka skiljelinjer som finns i politiken är idag oroväckande låg, särskilt i grupper som har en kunskapsförmedlande roll. Medierapporteringen förmår sällan spegla de reella politiska skiljelinjerna och de intressekonflikter som präglar många EU-beslut. Över hälften av de folkvalda i kommunerna anser sig inte ha tillräcklig kunskap för att kunna diskutera med väljare hur kommunen påverkas av EU-beslut. I skolan vittnar lärare om att de undviker EU i samband med demokratiundervisning på grund av sina egna bristande kunskaper. I ett stickprov utredningen har gjort bland universitetslärare i statsvetenskap kunde två tredjedelar inte namnge EU:s två lagstiftande institutioner.
Den långa svenska traditionen av öppenhet och förankring i lagstiftningsprocessen har inte anpassats till de maktförskjutningar som följde av EU-medlemskapet. Den som vill föra en dialog med regeringen om frågor som beslutas på nationell nivå har möjlighet att göra det innan en proposition överlämnas till riksdagen. Den som vill föra en dialog med regeringen i frågor som helt eller delvis beslutas på EU-nivån får däremot ofta vänta tills efter att beslutet är fattat i EU och ska genomföras i Sverige.
Utredningen föreslår därför att regeringen ska tidigarelägga delar av det arbete som idag sker genom utredningsväsendet och remissförfarandet. Detta bör ske genom att Regeringskansliet, parallellt med kommissionens förberedande arbete inför viktigare nya rättsakter på EU-nivån, skapar särskilda EU-beredningsgrupper med deltagare från det omgivande samhället. I samband med detta bör regeringen även prova nya former för öppna e-samråd med intresserade individer och organiserade intressen och skapa en EU-portal på regeringens webbsida där EU-ärenden kan följas från början till slut.
Utredningen föreslår även att regeringen tydligare ska instruera myndigheterna att skapa bättre samrådsformer och öka transparensen i sitt EU-relaterade arbete. Det finns även behov av att kommuner och landsting/regioner förbättrar sin dialog med individer och lokala intressenter. För att unga medborgare ska få en mer tidsenlig demokratiundervisning i skolan föreslås dessutom att skolans styrdokument behöver förtydligas och att lärare ska få bättre möjligheter till fortbildning. Utredningen föreslår också utbildningsinsatser för lokalpolitiker, tjänstemän, journalistlärare och yrkesverksamma journalister.
Utredningen om delaktighet i EU har haft i uppdrag att föreslå hur ökad insyn och delaktighet för individer och organiserade intressen kan uppnås i frågor som beslutas på EU-nivå samt att kartlägga och analysera kunskapsnivån när det gäller EU-relaterade frågor.
Betänkandet kommer att finnas tillgängligt här på måndag: http://www.sou.gov.se
Mer info om utredningen: http://www.sou.gov.se/ju-201420-utredning-om-delaktighet-i-eu/
För frågor om utredningen:
helena.onn@regeringskansliet.se, 072-554 37 99
Taggar: