Rektorn och styrkedjan

Många av rektorernas utmaningar kan kopplas till svagheter i den lokala styrkedjan. Det största enskilda problemet för rektorerna är tidsbrist. Det skriver regeringens särskilde utredare Olof Johansson i sitt betänkande Rektorn och styrkedjan (SOU 2015:22) som i dag överlämnas till utbildningsminister Gustav Fridolin.

Utredningen om rektorernas arbetssituation har haft i uppdrag att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras i syfte att öka förutsättningarna för förbättrade elevresultat i skolan.

Det är känt sedan tidigare att många rektorer anser att de bland annat på grund av en stor mängd administrativa uppgifter inte kan avsätta tillräckligt med tid för pedagogisk ledning av verksamheten. Det är vidare känt att många rektorer anser att de inte har tillräckligt med resurser och stödfunktioner för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.

I utredningen konstateras att många av problemen med ledarskapet inom skolan beror på svagheter i den lokala styrkedja där rektorn ingår. Rektorn får otillräckligt med stöd och styrning av sin huvudman, dvs. av den kommunala nämnden eller ägaren som ansvarar för skolan samt av de tjänstemän som är rektorernas chefer. Rektorn behöver i sin tur bli bättre på att stödja och leda lärarna, så att alla elever får den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling.

Det största enskilda problemet för rektorerna är tidsbrist. Trots att det finns en utbredd medvetenhet om detta problem, så finns ofta ingen medveten satsning på att lösa rektorernas problem med att deras tid inte räcker till. Det finns även generellt en samstämmighet om att rektorernas ansvar och befogenheter inte alltid följs åt – främst beroende på att rektorerna inte kan styra över skolans resurstilldelning och resursfördelning. Rektorns ledarskap försvagas även av skilda tolkningar mellan och inom olika nyckelgrupper i skolan gällande innebörden av rektorns pedagogiska ledarskap.

I utredningen föreslås ett nationellt handlingsprogram för att stärka skolans styrkedja. Handlingsprogrammet består av olika delar, som alla syftar till en större medvetenhet och kunskap om hur den lokala styrkedjan av skolväsendet är tänkt att fungera, vilka roller huvudmannen, tjänstemännen, rektorerna och lärarna har i styrkedjan och vilka krav som de olika aktörerna har rätt att ställa på andra aktörer i kedjan. Handlingsprogrammet består av följande delar:

• I skollagen införs en skyldighet för skolhuvudmännen att se till att deras rektorer går en fördjupningsutbildning som påbörjas snarast möjligt efter att det har gått tre år sedan rektorn avslutat rektorsprogrammet.

• En statlig rekryteringsutbildning inrättas för blivande rektorer.

• Inriktningen justeras något på befattningsutbildningen för rektorer, det så kallade rektorsprogrammet genom att betoningen av och utrymmet för kunskap och förståelse om den nationella styrkedjan förstärks.

• En utbildning inrättas för skolchefer.

• Betoningen av och utrymmet för kunskap och förståelse om den nationella styrkedjan förstärks inom lärarutbildningen.

  Dessutom föreslås att regeringen överväger utbildning för nämndledamöter i kommunala nämnder med ansvar för skolan. Det borde kunna ske genom regionala eller lokala konferenser. En sådan utbildning kan lämpligen anordnas året närmast efter ett allmänt val.

Den första punkten ovan innebär ett förslag till en tvingande bestämmelse för kommuner och fristående skolhuvudmän, som därför kräver en ändring i skollagen. Övriga förslag är utformade som erbjudanden till skolhuvudmännen eller som rekommendationer.

Statens samlade kostnader för förslagen uppgår till drygt 30 miljoner kronor per år.

Kontakt:

Olof Johansson
Särskild utredare
090-786 78 12
070-626 19 94

Ulf Andersson
Sekreterare
073-534 11 38