Stärkt rätt till personlig assistans

Idag föreslås reformer för barn och vuxna med stora och varaktiga funktionsnedsättningar för totalt 2,7 miljarder kronor varav förbättringarna för barn står för 1,3 miljarder kronor.

- I vår utredning har vi sett att det finns personer som inte får personlig assistans trots att de har stora behov av stöd i vardagen. Många av dessa är barn. Vi har också sett att rättssäkerheten för barn är urholkad och att personer som i sin vardag behöver sjukvårdande insatser tvingas acceptera att få det under otrygga former för att inte nekas assistans. Allt detta vill vi förändra genom de förslag vi lägger, säger den särskilda utredaren Fredrik Malmberg.

Utredningen lämnar förslag inom tre områden. För det första föreslås förändringar i de så kallade grundläggande behoven som innebär stärkt rätt till personlig assistans för kvalificerat motiverande eller vägledande stöd, för stöd att förebygga riskfyllt beteende och för stöd som föranleds av varaktig eller långvarig medicinsk problematik. Dessa förändringar ger stärkt rätt till personlig assistans för personer som bland annat till följd av de senaste årens praxisförändringar inte kan få insatsen. Förslagen beräknas leda till att 2000 personer med omfattande stödbehov (varav 800 barn) kan bli berättigade till personlig assistans. Förslagen innebär att personer som till följd av stora och varaktiga funktionsnedsättningar har omfattande behov av stöd i sin vardag får stöd på ett sätt som väsentligt ökar deras möjligheter att bo kvar i det egna hemmet, delta i samhällslivet och även i övrigt leva sitt liv på samma villkor som andra.

För det andra lägger utredningen förslag som syftar till ökad rättssäkerhet för barn vid bedömningen av rätt till personlig assistans. Utredningen föreslår att nivån på det avdrag som görs för föräldrars generella ansvar för sina barn ska fastställas. Syftet är att bedömningarna ska bli enhetliga, förutsägbara och rimliga. Utredningen föreslår också att föräldrars generella ansvar smalnas av genom att vissa omfattande medicinska stödbehov aldrig ska anses ingå i ansvaret.

Förslagen avseende stärkt assistans för barn beräknas leda till att ytterligare 460 barn med omfattande stödbehov blir berättigade till personlig assistans (totalt omfattas alltså 1260 barn av förslagen). Barn som redan idag har personlig assistans kommer att kunna beviljas fler timmar.

- Betydelsen av att barn ges möjlighet att ha föräldrar som utövar föräldraskap i stället för föräldrar som behöver ägna all sin tid åt assistansliknande insatser är oerhört stor, säger den särskilda utredaren Fredrik Malmberg.

Förslagen kan leda till att färre barn behöver bo utanför föräldrahemmet. Förslagen leder dessutom till minskad belastning, ökad jämställdhet, lägre sjukskrivningstal och ökat arbetsutbud för barnets föräldrar, vilket leder till utjämnade socioekonomiska villkor för barnet och dess syskon. 

För det tredje föreslås regler för hälso- och sjukvården som gör det mer tydligt vilket ansvar de har vid vård av personer med omfattande funktionsnedsättningar. Personer som har stora och varaktiga funktionsnedsättningar och som i sin vardag har behov av sjukvårdande insatser får genom förslagen möjlighet till ett sammanhållet stöd utan att förlora sin personliga assistans. Förslagen leder till ökad patientsäkerhet, ökad patientmedverkan och större trygghet för dessa personer.

- Personlig assistans är en insats som för vissa kan vara helt avgörande för möjligheten att leva ett självständigt liv på samma villkor som andra. Om våra förslag genomförs innebär det att vi bättre uppfyller de åtaganden som Sverige har åtagit sig genom internationella konventioner, säger den särskilda utredaren Fredrik Malmberg.


Kontakt

Fredrik Malmberg, särskild utredare
073-0429952
fredrik.malmberg@regeringskansliet.se