Tryggt dricksvatten kräver ökad kommunal samverkan

Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel. Vi har vant oss vid god tillgång på rent och hälsosamt dricksvatten. Den bilden är inte längre självklar. Klimathot, samhällsförändringar och eftersatta förnyelseinsatser ökar riskerna inför framtiden. Det är nu dags för kommunerna att arbeta tillsammans i större utsträckning än tidigare. Det behövs ett mer regionalt synsätt på det allmänna dricksvattnet. Då kan också landets mindre och utsatta kommuner lättare klara framtidens krav på trygg och säker dricksvattenförsörjning. Den statliga Dricksvattenutredningen presenterar i dag en rad förslag för en långsiktigt hållbar försörjning.

Dricksvattenutredningens slutbetänkande En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32) överlämnas idag till regeringen. Där redovisas en lång rad åtgärdsförslag för att hantera hotbilderna mot kommunernas dricksvattenförsörjning i olika delar av landet.

- Ökande föroreningar från miljögifter och mikroorganismer hör tillsammans med bristande underhåll och förnyelse av vattenverk och ledningssystem till de risker som dricksvattnet nu står inför. Vi måste få en mer regional syn på dricksvattnet. Kommunerna måste också arbeta mer tillsammans, säger Gunnar Holmgren, landshövding och regeringens särskilde dricksvattenutredare.

Sverige beräknas bli varmare och blötare, störtregn och andra extrema väderhändelser blir vanligare. Effekter kan uppstå på vattenkvalitet och tillgång på grundvatten. I sydöstra delen av landet kan vattenbrist uppstå. Redan idag innebär klimatförändringarna tilltagande problem för många vattenverk, till exempel ökande risker för mikroorganismer och kemiska föroreningar. Befolkningsförändringar skapar också ett ökat tryck på storstäderna, samtidigt som glesbygden kan få svårare att klara den allmänna dricksvattenhanteringen. Men hoten är flera. Det gäller brister i skyddet av vattentäkter, förnyelse av anläggningar och ledningsnät, behov av bättre krisberedskap och långsiktig kompetensförsörjning.

Det allmänna dricksvattnet används av 85 procent av befolkningen. Det är en förutsättning för fortsatt utveckling för samhälle, företag och individer. Därför är det viktigt att säkra försörjningen. Allvarliga föroreningar i dricksvattnet skapar liksom vattenbrist i vissa delar av landet återkommande problem. Dricksvattenutredningen vill öka trycket på kommunerna, men också stärka statens insatser. Utredningen föreslår därför ökade insatser för skydd, planering, teknisk uppgradering, ekonomistyrning och strategisk framförhållning. Men alla kommuner klarar inte detta på egen hand. Gemensamma kommunala vattenbolag, kommunalförbund och andra typer av professionella samarbeten är därför en förutsättning för att långsiktigt hantera utmaningarna. Staten kan bidra genom att arbeta strategiskt, ge tydligare stöd och samordna myndigheternas arbete.

- Dricksvattenutredningens förslag kan skapa bättre förutsättningar för dricksvattnet, säger Gunnar Holmgren. Det krävs också en ny kontrollstation 2020, för att följa upp hur arbetet går. Innan dess bör också avloppsfrågorna i landet utredas i grunden. Med sådan kunskap kan dricksvattnets kretslopp hanteras på ett tryggare och säkrare sätt.

Kommunerna måste nu visa att man kan hantera framtiden, annars behöver ansvaret för det allmänna dricksvattnet ses över i grunden. Utredningens förslag förutsätter till en början att stat och kommun under en period avsätter belopp i storleksordningen 50–100 miljoner kronor per år. En stor del av kostnaderna gäller inrättande och översyn av vattenskyddsområden. Landets samlade dricksvattenkostnader är dock sedan länge betydligt större, cirka 9 miljarder kronor årligen.

Utredningen har ett omfattande och flerårigt samarbete med myndigheter, kommuner och dricksvattenbransch bakom sig och har tidigare lämnat två delbetänkanden. Dels kring myndigheternas ansvar för material i kontakt med dricksvatten, dels om hur klimatförändringarna påverkar dricksvattenförsörjningen. Utredningens arbete sammanfattas också i en kort skrift, En trygg dricksvattenförsörjning, som kan laddas ner från regeringens hemsida.

Länk till pressträff för överlämningen av utredningens slutbetänkande:
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/04/pressinbjudan-landsbygdsminister-sven-erik-bucht-tar-emot-dricksvattenutredningens-slutbetankande/

Kontakt:
Särskilde utredaren
landshövding Gunnar Holmgren
tfn 0611-34 93 50

Huvudsekreteraren
Folke K Larsson
tfn 070-30 22 300, 08-405 12 72

Taggar: