Tydligare regler för beslut om statens budget

Den parlamentariska Budgetprocesskommittén överlämnar i dag sitt slutbetänkande En utvecklad budgetprocess – ökad tydlighet och struktur (SOU 2013:73). I betänkandet lämnar kommittén förslag och gör bedömningar som tydliggör reglerna för hur riksdagen ska besluta om statens budget.

Efter 1990-talskrisen infördes en ny budgetprocess med ett uppifrån och ned-perspektiv som utgår från fleråriga budgetpolitiska mål och utgiftsramar. Kommittén anser att processen har ökat möjligheterna att upprätthålla starka och stabila offentliga finanser. Samtidigt är bara vissa av reglerna för hur budgetbesluten ska fattas nedskrivna. Stora delar av processen styrs av praxis som utvecklats och etablerats under snart 20 år.

– Vi har gjort en översyn av budgetprocessen för att se om regelverket behöver förstärkas och göras tydligare. Översynen har resulterat i att vi föreslår viss reglering av etablerad praxis och att vissa bestämmelser i riksdagsordningen och budgetlagen görs tydligare, säger kommitténs ordförande Urban Hansson Brusewitz.

Det fleråriga perspektivet i riksdagens budgetprocess stärks
I dag används i Sverige två fleråriga budgetpolitiska mål: utgiftstaket och överskottsmålet. Kommittén föreslår att riksdagens ansvar för det fleråriga perspektivet i budgetprocessen görs tydligare genom att det regleras att riksdagen ska besluta om nivån på sådana budgetpolitiska mål i budgetbeslutet. Kommittén föreslår också att regeringen ska vara tvungen att redovisa hur en återgång till överskottsmålet ska ske, om det föreligger en avvikelse från målet. Regeringen åläggs också att se till att de budgetpolitiska målen utvärderas.

Rambeslutsprocessen ska användas
Kommittén föreslår att det i riksdagsordningen tydliggörs att riksdagen ska använda den s.k. rambeslutsprocessen vid beslut om budgeten, där regeringens och oppositionens budgetförslag ställs mot varandra som paket och budgeten beslutas i två steg. Enligt kommitténs förslag ska rambeslutsprocessen användas om inte riksdagen genom lag beslutat något annat. En majoritet i kommittén gör bedömningen att lagstiftning med tydlig påverkan på statens budget som lämnas i anslutning till budgetpropositionen även fortsättningsvis bör beslutas i rambeslutsprocessen. Riksdagen bör också enligt majoriteten upprätthålla sin praxis att inte i efterhand riva upp delar av en beslutad budget. På dessa punkter finns reservationer från oppositionspartiernas ledamöter.

Från praxis till reglering av ändringsbudget
Hittills har ordningen för att ändra statens budget under det löpande budgetåret varit i stort sett oreglerad. Kommittén föreslår nu att den etablerade ordningen regleras genom att det skrivs in i riksdagsordningen att regeringen får lämna ändringsbudgetar två gånger per år, om det inte finns särskilda skäl, t.ex. ett regeringsskifte. Ändringsbudgetar ska framöver även omfatta förslag som rör budgetens inkomstsida. Riksdagen ska besluta om ändringsbudgetarna genom ett beslut.

Budgetprocesskommitténs ledamöter
I Budgetprocesskommittén har följande personer ingått: budgetchefen Urban Hansson Brusewitz (ordförande), riksdagsledamöterna Anna Kinberg Batra (M), Bo Bernhardsson (S), Per Bolund (MP), Ewa Thalén Finné (M), Carl B Hamilton (FP), Jacob Johnson (V), Fredrik Olovsson (S), Anders Sellström (KD), Lena Sommestad (S), Henrik von Sydow (M) och Per Åsling (C) samt politiske sekreteraren Oscar Sjöstedt (SD) och justitierådet Erik Nymansson.

Pressträff:
Pressträffen sänds direkt med start cirka klockan 11.00 den 3 oktober.
Länk till webbutsändningen

Läs mer:
Kommittédirektiv: En förstärkt budgetprocess (direktiv 2012:124)
Delbetänkande: Budgetramverket – uppfyller det EU:s direktiv? (SOU 2013:32)
Budgetlagen (SFS 2011:203)
Riksdagsordningen (SFS 1974:153)

Urban Hansson Brusewitz
Ordförande
08-405 16 11

Cecilia Renmyr
Sekreterare
08-405 27 57

Taggar: