Utredare redovisar slutsatser om ansvarsfördelningen och lämnar förslag om hur klimatanpassning för bebyggelse kan påbörjas

Måndagen den 29 maj överlämnade den särskilde utredaren Eva Eriksson sitt betänkande till miljöministern Karolina Skog. I betänkandet analyserar utredaren den gällande ansvarsfördelningen för klimatanpassning av bebyggelse och föreslår en rad åtgärder som ska påbörja och underlätta den.

Uppdraget har varit att analysera hur ansvaret fördelas mellan staten, landstingen, kommunerna och enskilda i fråga om att vidta åtgärder för att anpassa pågående och planerad markanvändning och bebyggd miljö till ett gradvis förändrat klimat med ökade risker för översvämning, ras, skred och erosion. Vid behov skulle utredningen föreslå förbättringar. En specifikt utpekad fråga har varit dagvattenhanteringen och risken för översvämningar från skyfall.

Utredningens slutsats är att kommunerna har ett juridiskt ansvar för att ny bebyggelse i detaljplan lokaliseras till lämplig mark med hänsyn till risken för översvämning, ras, skred och erosion. I dag är det dock oklart vilket tidsperspektiv kommunerna ska arbeta efter och hur skaderisken ska bedömas, det saknas riktlinjer. Kommunens ansvar preskriberas 10 år efter att planen antagits och det byggs ibland efter äldre detaljplaner som antagits när risken för skador var okänt. Tillsammans innebär det att det i praktiken är svårt för fastighetsägare att utkräva ett ansvar. Kommunerna saknar juridiskt ansvar för att klimatanpassa den befintliga bebyggelsen och staten ansvarar varken för klimatanpassning av befintlig eller av ny bebyggelse. Effekten blir att fastighetsägaren får betala för skadorna. I dag kan kostnaderna överföras på försäkringskollektivet, men det är osäkert om det i framtiden kommer att vara möjligt att försäkra sig. Den gällande ansvarsfördelningen är enligt Eva Eriksson orimlig, eftersom den innebär att fastighetsägare kommer att drabbas hårt.

När det gäller den specifika frågan om dagvatten finns i lagen om allmänna vattentjänster särskilda ansvarsregler. En allmän va-anläggning ska klara ett regn, som statistiskt bara uppkommer vart tionde år. För översvämningar relaterade till dagvatten är ansvaret därmed delvis annorlunda. För att få ett ökat skydd mot skyfall och en effektivare hantering behöver dagvattenhanteringen förändras.

Mot denna bakgrund föreslår utredaren bl.a. att:

• Krav mot kommuner att i översiktsplan redovisa risker för översvämning, ras, skred och erosion för bebyggelse samt en strategi för hur skador kan minskas eller förhindras. Kravet ska finansieras med statligt stöd.
• En förbättrad myndighetsstruktur till stöd för kommunerna. Boverket ska vara samordnande myndighet för klimatanpassning och bebyggelse och ge tillsynsvägledning till länsstyrelserna, som i sin tur ska ge planunderstöd till kommunerna genom att kostnadsfritt tillhandahålla relevant underlag.
• Kommunerna ges möjlighet att avslå bygglov om uppenbar risk för skador på grund av översvämning, ras, skred eller erosion. En sådan möjlighet saknas i dag när bebyggelse sker enligt äldre detaljplaner.
• En möjlighet för kommunerna att i vissa fall kunna ställa krav på fastighetsägare om fördröjning eller infiltrering av dagvatten på den egna fastigheten införs i lagen om allmänna vattentjänster.
• Boverket ges i uppdrag att ge ut en kunskapsvägledning för kommunerna om hur en förbättrad dagvattenhantering kan komma till stånd.
• En rätt för kommunerna att i detaljplanen bestämma att en specifik förändring av markytan blir lovpliktig införs.
• En nationell strategi ska klarlägga bl.a. den framtida finansieringsfrågan för klimatanpassning.

För mer information, kontakta:

Eva Eriksson
Utredare
070-530 42 13
eva.h.eriksson@telia.com

Taggar: