Utredning föreslår ett avgiftsfritt allmänt fritidshem
Utredningen om utökad rätt till fritidshem har nu lämnat sitt betänkande till regeringen. Utredningens huvudförslag innebär att ett avgiftsfritt allmänt fritidshem införs för 6–9-åringar. Idag är deltagandet i fritidshemmet oftast villkorat föräldrars sysselsättning. Deltagandet är mycket högt i områden med goda socioekonomiska förutsättningar och väsentligt lägre i områden med sämre förutsättningar och högre arbetslöshet. Med utredningens förslag får fler barn tillgång till fritidshemmet.
Utredningen har haft i uppdrag att analysera och ta ställning till om rätten till fritidshem bör utökas till att omfatta fler elever. Syftet är att ge fler elever möjlighet att stimuleras i sin utveckling och sitt lärande och bidra till en meningsfull fritid.
För många barn är fritidshemmet en viktig plats där de tillbringar delar av skoldagen och hela eller delar av loven. Antalet barn har också ökat över tid och idag går en halv miljon barn i fritidshem. De yngre barnen går i högre grad i fritidshem än de äldre. Under senare år har det skett en ambitionshöjning av fritidshemmets uppdrag och verksamheten har idag samma typ av kvalitetskrav som skolformerna i skolväsende. Det betyder till exempel att den som ansvarar för undervisningen i fritidshemmet är lärare och att verksamheten styrs av en läroplan. Fritidshemmets uppdrag är mer specifikt att stimulera utveckling och lärande samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation. Med samhällsutvecklingen har fritidshemmet fått ett förstärkt uppdrag som idag inte kommer alla till del.
Utredningens huvudförslag är ett avgiftsfritt allmänt fritidshem för alla 6–9-åringar i likhet med den avgiftsfria allmänna förskolan för 3–5-åringar. På samma sätt som för förskolan föreslås också en utökad informationsskyldighet i fritidshemmet. Informationsskyldigheten innebär att hemkommunen ska kontakta vårdnadshavare till elever som ska erbjudas allmänt fritidshem men som inte går, för att informera om syftet med fritidshemmet och rätten till fritidshem. Ett nytt begrepp föreslås också i skollagen. Barn ska kunna erbjudas plats i fritidshem mot bakgrund av sina levnadsvillkor. Levnadsvillkor är sådana omständigheter som finns i barnets omgivande miljö som kan utgöra grund för att barnet behöver plats i fritidshem.
Utredningen har även haft ett särskilt uppdrag att förutom den sedvanliga konsekvensutredningen analysera hur tillgången till ändamålsenliga lokaler påverkas av en utökad rätt samt att analysera hur kompetensförsörjningen kan säkerställas. Fritidshemmet och den obligatoriska skolan delar ofta lokaler. Genom förslagen ges huvudmän och skolmyndigheter möjligheter till fler verktyg att arbeta med lokalernas ändamålsenlighet. Kompetensförsörjningen är en utmanande fråga för alla skolformer och för fritidshemmet. Fler behöver arbeta i fritidshemmet, förskolan och skolan. Utredningens förslag handlar om att ge förutsättningar för att arbeta med yrkets attraktivitet genom att bland annat förtydliga roller i både lagen och läroplanerna. Lärosätena behöver även fler som kan undervisa blivande lärare i fritidshem. Därför ger utredningen förslag som syftar till att stärka lärosätenas kapacitet.
Ta del av betänkandet på regeringens webbplats: Allmänt fritidshem och fler barns tillgång till utveckling, lärande och en meningsfull fritid, SOU 2022:61.
Kontakt
Kerstin Andersson, regeringens särskilda utredare, kerstin.andersson@stockholm.se, 08-508 10 015 eller 073-521 88 24.