Utredning föreslår förstärkt undervisning för elever som behöver det

Report this content

Idag har Utredningen om mer obligatorisk undervisningstid för elever som behöver det överlämnat sitt betänkande Förstärkningsundervisning i skolan – En försöksverksamhet för fler behöriga elever. Utredningen föreslår att en försöksverksamhet ska genomföras för att utpröva en framtida reform som ska ge grundskoleelever förstärkningsundervisning.

Varje år lämnar ungefär var sjunde elev årskurs 9 utan behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Många av dessa elever har stora kunskapsluckor, luckor som vuxit sig allt större genom hela grundskolan. Forskning och undersökningar visar att många av dessa elevers behov är kända av skolan, men att det saknas tid och resurser för att tidigt kunna ge eleverna det stöd de behöver. 

Utredningen föreslår därför att en treårig försöksverksamhet ska genomföras i vilken grundskoleelever ges förstärkningsundervisning på olika sätt. Syftet är att utpröva vilken utformning som har störst effekter inför en framtida reform. 

– Det finns ett grundläggande samband mellan undervisningstid och elevers lärande i skolan. Forskning visar dock att det har mycket större effekt om mer undervisningstid ges under andra förutsättningar än den ordinarie undervisningen, till exempel i mindre undervisningsgrupper och i så kallad intensivundervisning, säger den särskilda utredaren Pontus Bäckström.

– Förr hade vi en reglering av halvklassundervisning i grundskolan, som togs bort i samband med läroplansreformen 1994. Vi föreslår att försöksverksamheten måste pröva i vilken modell förstärkningsundervisning bör ges för att uppnå största möjliga kompensatoriska effekt på elevers skolresultat.

Utredningen föreslår att den planerade utökningen av lågstadiets timplan med 178 timmar stoppas, för att i stället lägga resurserna på en reform med förstärkningsundervisning. 

– En reform av detta slag är kostsam och ökar behovet av lärare. Det i sig är också ett viktigt skäl för att genomföra en försöksverksamhet först, så att vi kan utvärdera de totala effekterna för eleverna, skolan och lärarna innan vi genomför en permanent reform, säger Pontus Bäckström. 

Läs betänkandet i sin helhet på regeringens webbplats: SOU 2024:94

Kontakt

Pontus Bäckström, särskild utredare, 070-376 40 82

Prenumerera