Vården under covid-pandemin visar vägen mot ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården
Genom att använda erfarenheterna från covid-pandemin, samverka långsiktigt och göra tillgängligheten till prioritet ett i hälso- och sjukvården kan Sverige komma tillrätta med väntetiderna i vården. Det menar Gunilla Gunnarsson, särskild utredare, som idag lämnar delbetänkandet ”Vägen till ökad tillgänglighet – långsiktig, strategisk och i samverkan”.
Det var i augusti 2020 som regeringen tillsatte en delegation med uppdraget att verka för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården, med fokus på kortare väntetider.
-Väntetider och köer var redan före covid-pandemin ett stort och långvarigt problem för vården och under pandemin har vårdens långväntare ökat i antal, påpekar Gunilla Gunnarsson.
I december 2019 väntade mer än 400 000 patienter på tid i specialiserad vård. Så var det också i december 2020 medan antalet väntande i april 2021 var över 500 000. Av dessa hade 165 000 väntat mer än 90 dagar vilket är vårdgarantins yttersta gräns. Dock är siffrorna inte helt jämförbara då underlaget för statistiken ändrats och utökats under 2021. Sannolikt var siffrorna i verkligheten högre under 2019 och 2020 än de som redovisas här.
Utredningen menar att covid-pandemin medfört erfarenheter som bör användas i det fortsatta tillgänglighetsarbetet. För att lyckas krävs medarbetarnas engagemang, fokus på kärnverksamheten, mandat för ledning och styrning nära verksamheten, samverkan över klinikgränserna och att de digitala inslagen i vården fortsätter utvecklas. Regionerna bör nyttja befintliga avtal med andra vårdgivare och sluta nya avtal.
Staten och regionerna bör arbeta långsiktigt och strategiskt tillsammans. Årliga handlingsplaner och årliga fördjupade uppföljningar bör göras. Regeringen bör tillsätta en kommitté vars uppgift bör vara att återkommande genomföra uppföljning och föra tillgänglighetsdialog med varje region vid platsbesök. Produktions- och kapacitetsplanering bör intensifieras och utredningen föreslår dessutom att staten stödjer pilotverksamheter för regioner som tillsammans vill exempelvis produktions- och kapacitetsplanera eller gemensamt upphandla vård. En utredning bör tillsättas för att utreda förutsättningarna för ett nationellt vårdsöksystem som möjliggör för regionerna att i realtid söka ledig kapacitet i hela landet för vård till väntande patienter.
I kommande tillgänglighetsöverenskommelser föreslås ett grundläggande krav vara att långväntarna ska arbetas bort. Som ett första steg föreslås att inga patienter ska ha väntat mer än 2 år på specialiserad vård i oktober 2022.
Patienternas ställning bör stärkas menar utredningen som ser behov av författningsändringar avseende exempelvis en tidsgräns på 14 dagar för att ge patienten besked om kommande tid eller information om att tid inte kan ges inom tre månader och att patienten erbjuds hjälp till annan vårdgivare.
Utredningen har också haft i uppdrag att utreda samordning kring sjukvårdsrådgivning. Utredningen menar att hälso- och sjukvårdsrådgivningen bör vara mer lika nationellt och att patienterna bör veta vad som finns att tillgå på telefon, webb och genom e-tjänster. För att bland annat säkra telefonrådgivning dygnet runt och att samtal kan besvaras över regiongränserna vid behov vid allvarlig händelse, lämnas vissa författningsförslag.I maj 2022 kommer utredningens slutbetänkande som bland annat omfattar förslag avseende nära vården och för- och nackdelar med en utökad vårdgaranti.
Delbetänkandet finns här: Vägen till ökad tillgänglighet – långsiktig, strategisk och i samverkan (SOU 2021:59)
Gunilla Gunnarsson, särskild utredare, tel 073-62 57 121.