Afrikansk svinpest bromsar utveckling i Uganda
Uganda har den snabbast växande grisproduktionen söder om Sahara i Afrika. Grishållningen skulle kunna vara ett bra verktyg för fattigdomsbekämpning. Men ständiga utbrott av afrikansk svinpest bromsar den positiva utvecklingen. Sjukdomen påverkar hela värdekedjan negativt, och människors handlingar bidrar till problemen. Det visar en avhandling av doktorand Erika Chenais vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Erika Chenais, SVA. Foto: Vasso Nordlund
Afrikansk svinpest är en blödarfeber som drabbar tamgrisar och europeiska vildsvin med hög dödlighet. Erika Chenais har i sin doktorsavhandling studerat sjukdomens lokala smittspridning (epidemiologi) och dess sociala och ekonomiska effekter för små familjejordbruk i norra Uganda. Landet har den näst största, och den snabbast växande grisproduktionen söder om Sahara i Afrika.
Efterfrågan på kött ökar i Uganda eftersom allt fler människor lämnar fattigdom och kan leva ett bättre och hälsosammare liv. Grishållning utgör en möjlighet till inkomster för fattiga småbrukare, och skulle kunna lyfta dem ur fattigdom. Tyvärr begränsas denna möjlighet av bland annat afrikansk svinpest med många årliga utbrott. När en grisbesättning drabbas blir nästan alla grisar sjuka och de flesta dör. Inget vaccin eller behandling finns.
”Människor påverkar smittspridning”
– Återkommande sjukdomsutbrott med många döda grisar orsakar negativa sociala och ekonomiska konsekvenser för alla aktörer i grisproduktionskedjan, oavsett deras roll. Utbrotten hänger samman i tid med säsongsmässigt ökad försäljning och slakt av grisar, och det är människors handlingar som driver smittspridningen. Kultur, tabun och fattigdom på många nivåer i samhället påverkar utvecklingen av sjukdomen, säger Erika Chenais.
Även om småbönder och andra aktörer är väl medvetna om tecken på sjukdomen och hur den sprids så garanterar inte det att man genomför skydds- och kontrollåtgärder, visar Erika Chenais.
– Jag kan konstatera att biosäkerhetsråd och kontrollåtgärder måste vara lätta att genomföra, lokalt anpassade, socialt accepterade och billiga för att bli effektivt genomförda.
Grisar kapitalreserv
Även större gårdar drabbades av smitta när sjukdomen förekom på småskaliga grisgårdar. Ju fler grisar desto större ekonomiska konsekvenser. Småbruk som driftsform kan därmed vara ekonomiskt fördelaktigt. Småskaligheten påverkar också hur resultaten kan tolkas, och tas vidare i rådgivning. Trots låg nettovinst i grishållningen används grisarna som kapitalreserv för utgifter som kräver kontant betalning såsom skolavgifter, arbetskraft till jordbruket och sjukvård.
Erika Chenais upptäckte att även sjuka och döda grisar fick bidra till intäkter. Genom försäljning även av detta riskkött kunde förlusterna minimeras. Detta bidrog dock sannolikt också till smittspridning.
Mer information
Doktorand Erika Chenais, SVA, tel. 018-67 46 15, e-post erika.chenais@sva.se
Läs mer
Erika Chenais disputerar för vinnande av veterinärmedicine doktorsexamen fredag den 12 maj 2017 med start kl. 09.15, i sal Adhumbla, Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum, Ultuna, SLU Uppsala. Avhandlingens titel är ”African swine fever in Uganda: epidemiology and socio-economic impact in the smallholder setting”.
Pressekreterare Mikael Propst
Tel. 018-67 41 11
Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är en expertmyndighet med beredskapsuppdrag. SVA främjar djurs och människors hälsa, svensk djurhållning och vår miljö genom diagnostik, forskning, beredskap och rådgivning. www.sva.se
Taggar:
