Förhoppningsvis kommer mina resultat att kunna användas inom hästdopningskontroll och därmed, på sikt, kunna minska användandet av otillåtna substanser inom hästsport.
Tack vare den här donationen kommer vi nu att kunna basera både forskning och rådgivning på aktuell information om de bakterier som orsakar juverinflammation.
– Parasitens utbredning i Sverige är okänd, men tidigare har enstaka fall av lungmask konstaterats i Skåne. I Danmark är kattens lungmask påvisad hos åtta procent av friska utekatter. Människor infekteras inte av denna lungmask.
Detta år avviker från tidigare år på två sätt; dels genom att de konstaterade fallen är så många, dels för att andelen salmonellapositiva prover är så hög bland de misstänkta prover vi får in. Nu ser dock kulmen ut att vara nådd för denna smittsäsong
Majoriteten av befolkningen i regionen lever och verkar på landsbygden och är beroende av jordbruk, inklusive djurhållning, för sitt dagliga uppehälle. Småskaliga familjejordbruk dominerar. Utvecklingen av jordbruk och livsmedelsindustri har stor betydelse för fattigdomsbekämpning och jämställdhet, samt kan utgöra en stabiliserande faktor som möjliggör nationell och regional ekonomisk utveckling.
För att undvika spridning till fjäderfä är det viktigt att fjäderfäproducenter och hobbyfågelägare har goda smittskydds¬rutiner och i möjligaste mån förhindrar kontakter mellan tam- och vildfågel.
Medan H5N8 fick en massiv spridning i stora delar av Europa har H5N6 inte rapporterats i alls samma omfattning och inte heller förknippats med samma dödlighet.
Man vet att enstaka fåglar av de arter som dyker upp vid fågelborden är bärare av salmonellabakterier. Fåglarna kan börja utsöndra bakterier i större skala om de försvagas, vilket lätt händer under krävande vinterförhållanden.
Antalet fall har varierat mellan åren, förklarar Elina Lahti, veterinär och epidemiolog vid SVA, men vi ser vanligtvis flest fall i mars. Katter som har diarré eller verkar hängiga kan ha smittats vid kontakt med småfåglar.
Vi misstänker att den har funnits här en längre tid och bara är förbisedd. Vi tror inte att den skulle ha kommit hit nyligen som ett svar på klimatförändringarna.
Harpest är en komplex sjukdom som involverar ett stort antal värddjur liksom även fästingar och myggor, samt omgivande natur och vattendrag.
En annan lite sällsyntare mygga var grodmyggan, som hittades på Gotland. Det är en art som suger blod från grodor och paddor och som sällan fångas. Brunryggad frossmygga var ett annat spännande fynd i sommar.
Där lek möter vetenskap uppstår både glädje och lärande. Ta tillfället i akt och besök våra spännande möten. Det blir garanterat kul!
Detta är inget tillfälligt fenomen, utan samma låga reproduktionsutfall har observerats sex år i rad. Vi har kunnat koppla ihop tiaminbristen med ökad dödlighet hos ungarna, beteendeförändringar och även sett direkta skador i hjärnan. Beteendeförändringar och fysisk svaghet gör att ejderungarna blir ett lätt byte för trutar och andra rovfåglar.
Det är ännu ett bevis för att vårt analysarbete håller en mycket hög internationell standard.
Den fästing som man träffar på allra oftast är ”vanlig fästing”, Ixodes ricinus. Det är ovanligt att någon av de andra arterna särskilt söker sig till oss.
Jag ser med glädje fram emot att välkomna Elnaz som ny kommunikationschef och medlem i vår ledningsgrupp. Hon har en bra mix av erfarenheter från akademi och mer traditionell myndighet samt politik, vilket kan utveckla och lyfta vårt arbete med att göra vår kunskap till omvärldens kunskap.
Vi ser ett behov av att länsstyrelsen arbetar mer aktivt för att begränsa smittspridningen. Det förekommer till exempel att djurhållare inte bryr sig om de rekommendationer om isolering som veterinären lämnat, vilket riskerar att sprida smitta. Det saknas dock ett tydligt lagstöd för att kräva åtgärder från djurhållare som inte följer rekommendationer.
Bästa tiden för nilfebersmyggan är nu från mitten av juli till början av september. De förökar sig kontinuerligt hela sommaren och det gör att det finns som allra flest myggor i slutet på säsongen.
– Det här är ett unikt initiativ som kan få stor betydelse för hur både Sverige och EU som helhet utvecklar sin förmåga att möta aktuella sjukdomshot, säger Ann Lindberg, statsepizootolog på SVA.
Resistensläget är i huvudsak ännu gott här i Sverige, men vi måste fortsätta att vara vaksamma och fortlöpande övervaka situationen.
Vi skulle vilja att folk som blir bitna av myggor i öppna, kustnära områden i Sydsverige fångar och skickar in myggor till oss på SVA för artbestämning.
Vi skulle också vilja få in myggor som fångas i sydsvenska städer. Kyrkogårdar, koloniområden och mindre vattensamlingar kan ha ganska mycket mygg och vi är även intresserade av att se vilka arter som finns där.
Återkommande sjukdomsutbrott med många döda grisar orsakar negativa sociala och ekonomiska konsekvenser för alla aktörer i grisproduktionskedjan, oavsett deras roll. Utbrotten hänger samman i tid med säsongsmässigt ökad försäljning och slakt av grisar, och det är människors handlingar som driver smittspridningen. Kultur, tabun och fattigdom på många nivåer i samhället påverkar utvecklingen av sjukdomen.
De nya fallen bekräftar att H5N8 fortfarande cirkulerar hos vilda fåglar i Sverige och risken för svenska fjäderfä bedöms därför som fortsatt förhöjd, om än på en lägre nivå än tidigare. Det är således även fortsättningsvis viktigt att fjäderfäproducenter och hobbyfågelägare har goda smittskydds¬rutiner och i möjligaste mån förhindrar kontakter mellan tam- och vildfågel, säger Karl Ståhl, biträdande statsepizootolog vid SVA.
En av de vanligaste salmonellatyperna är Salmonella Dublin, som sannolikt skulle gå att utrota från svenska nötkreatur.
Idag finns det kunskapsluckor om hur mjältbrandssporer beter sig när de är spridda i naturen. Vi vet att de kan överleva i decennier nere i marken men uppe på ytan är denna tid troligen kortare.
Just nu forskar eller arbetar viltsektionen riktat med viltsjukdomar som kaningulsotsvirus (RHDV typ 2) hos kaniner och harar, hudsår hos älgtjurar, harpest samt avmagringssjukahos hjortdjur, CWD. Förkortningen läses på engelska ut som Chronic Wasting Disease.
De nya fallen av fågelinfluensa på svanar i centrala Stockholm understryker ännu en gång att detta är en allvarlig sjukdom för fåglar, och som dessutom kan drabba många olika arter. Sjukdomen är vitt spridd hos vilda fåglar och det är därför mycket viktigt att skydda sina tamfjäderfän mot vilda fåglar.
Med bra rutiner såsom att inte tröska liggsäd, i möjligaste mån förhindra tillträde för fåglar, gnagare och andra djur, att hålla förvaringsfickor täckta, att täcka intagsgropen när den inte används och att förhindra kondens i produktionslinjen så går det att minimera risken för att salmonella ska bli ett problem på gården.
Utifrån våra fynd bedömer vi att den fiskdöd och sjuklighet på fisk som vi såg i flera vattendrag 2016 med stor sannolikhet berodde på någon form av infektion hos fiskarna.
Typ 2 (RHDV2) är den typ som har drabbat många kaniner i Sverige under 2016, inklusive kaniner från norra Skåne och södra Halland, fastlandet som ligger närmast Hallands Väderö. Det finns inga vildkaniner på ön och det är okänt hur skogsharen smittats, men viruset kan spridas via insekter, fåglar och även via smittat material på skor och andra föremål som kommer med besökande människor.
Det här är något vi tyvärr har förväntat oss, att fågelinfluensan ska fortsätta att spridas, och även drabba nya fågelarter. Tidigare har en knipa, en havsörn, två skrattmåsar och en kråka hittats med fågelinfluensa, förutom fjäderfäbesättningen utanför Helsingborg.
Fynden stödjer den bild vi har från andra europeiska länder att fågelinfluensa har en omfattande spridning bland vilda fåglar.
Även om de flesta svenska D. nodosus-stammar är godartade så förekommer allvarliga fall av fotröta vilka behöver studeras vidare.
Med en bättre kunskap om hur vtec O157 sprids bland nötkreatur skulle det vara möjligt att bekämpa bakterien bland djuren. På så sätt skulle vi kunna minska risken för att människor blir sjuka av denna bakterie.
Utvecklingen är mycket oroande. I avsaknad av ett effektivt vaccin behövs annan bekämpning. Vårt projekt kombinerar expertis inom vilt, sjukdomskontroll och modellering för att möta dessa utmaningar.
– Vår studie visar att även mer sjukdomsframkallande virus av typen H5N8 kan få fäste bland vilda fåglar och spridas från område till område via häckningsplatser. Hösten 2015, alltså långt efter det stora utbrottet i USA, kunde man fortfarande hitta detta virus bland vilda fåglar.
Nilfebersmyggan är en art som jag har väntat på och hållit utkik efter sedan den återfanns i Storbritannien för några år sedan och sedan påträffades i Danmark bara häromåret. Den har också ökat på flera ställen i Europa, säger Anders Lindström.
Smugglingen av hundar ökar, även från länder utanför Europa. Exempel finns där smugglade hundar förvandlas till ”svenska” hundar med hjälp av falsk chipsmärkning och falska intyg. Risken att få in rabies är uppenbar.
– Även om resistensläget är gott nu kan det snabbt försämras om vi inte är vaksamma och fortlöpande övervakning är därför viktig.
Har det bara varit ”svampår” – eller är någon sjukdom på uppgång som på sikt kan få stora konsekvenser för fiskpopulationerna? Vår slutsats är att en större mängd fisk behöver undersökas för att vi ska få en helhetsbild av vad som ligger bakom.
Den mygga som de flesta undrar över på våren är större vårmygga. Den övervintrar ofta inomhus och är påfallande stor, tecknad med randiga ben och fläckiga vingar, säger Anders Lindström.
Det pågår utbrott av kaningulsot på flera platser. Nu vill vi ha in fler vilda kaniner som hittas döda för att kunna spåra omfattningen av smittan,
Vi vill i det här treåriga projektet utveckla nya kommunikationsvägar för barn och ungdomar för att bättre kunna nå ut med kunskaper om bland annat hygien och smittskydd. Vi kommer också att studera hur denna kunskap tas emot och omsätts i handlande.
En vuxen kanin kan vaccineras en gång per år, helst före våren, och skyddet varar hela insektsäsongen. Om man föder upp kaniner så ska man vaccinera två gånger, ge första sprutan vid en månads ålder och den andra en månad efter första vaccinationen. Sedan vaccineras kaninerna en gång per år. Det tar minst tio dagar tills vaccinationen får full effekt. För mer information ta kontakt med din veterinär.
Smitta kan lätt spridas när många fåglar samlas på liten yta som till exempel vid fågelbord. Fågelborden bör därför vara utformade så att fåglarna inte kan gå i maten och förorena den med sin avföring. Man bör också minska risken för att fåglar får i sig utspillda, nedsmutsade frön från marken under foderbord. Det kan man göra genom att lägga ut granris, ha en uppfångningslåda täckt med nät, eller regelbundet sopa rent marken.
Orsaken till skadorna är sannolikt multifaktoriella. Bitskadorna har uppenbar bakgrund, medan de andra kategorierna kräver kompletterande undersökningar i närmiljön för att utredas vidare. Skrubbornas sår och de diffusa skadorna på torsken beror sannolikt på ett samspel, eller snarare en obalans, mellan levnadsmiljön, andra organismer och fisken.
Under tidigare år har vi inte haft så här många fall på katt så tidigt i början på året.
Det finns flera myggarter i Europa, exempelvis Aedes albopictus och Aedes aegypti, som kan sprida denguefeber, chikungunya och gula febern, och som möjligen skulle kunna sprida det nu omtalade Zikaviruset.