Säl smittad av ny influensatyp
Sedan i våras har ett större antal knubbsälar rapporterats döda på Västkusten. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet försöker hitta förklaringar till säldöden. En säl som analyserats i samband med kartläggning av tänkbara orsaker har visat sig bära på en för säl helt ny influensatyp, A H10N7. Om detta virus är orsaken till den höga säldödligheten är inte klarlagt.
Knubbsäl, hane. Foto: Karin Bernodt/SVA
Det har förekommit tidigare att sälar drabbats av influensa. Under de senaste decennierna har till exempel influensavirus påvisats hos sjuka sälar längs USA:s kust. Under ett utbrott år 1979 vid Nordamerikanska ostkusten dog 3 - 5 procent av sälpopulationen av lungsjukdom. Den gången hittades ett fågelinfluensavirus av typen H7N7.
– Men den knubbsäl från Västkusten som SVA analyserade prover från nyligen bar på ett fågelinfluensavirus, en influensa typ A av subtypen H10N7. Virus av typen H10 har aldrig tidigare rapporterats hos säl någonstans i världen, säger Siamak Zohari, forskare vid SVA.
Sälen hade även lunginflammation
Den knubbsäl som analyserades nyligen vid SVA visade sig, förutom influensavirus, även ha en lunginflammation orsakad av E. coli-bakterier. Just nu undersöker SVA och Naturhistoriska riksmuseet dels vilken betydelse viruset hade för att den här sälen dog, dels mer exakt vilken virustyp det handlar om.
– Det går i dagsläget inte att säga något om detta influensavirus roll i den säldöd vi nu ser längs Västkusten. Men sälar anses vara mottagliga för influensa A och smittas troligen av sjöfåglar, säger Aleksija Neimane, bitr. statsveterinär vid SVA.
275 döda sälar rapporterade
Under perioden april – september i år har 275 döda sälar inrapporterats från Västkusten. Under den senaste veckan har det skett en ökning.
– Den här gången skiljer sig sjukdomens spridning markant från de utbrott av sälpest (Phocine distemper virus) som vi hade 1988 och 2002. Då började epidemierna på ön Anholt i Kattegatt och spred sig stegvis till angränsande vatten. Men nu karakteriseras epidemin av sporadiska fall i stort sett längs hela Västkusten, även om de flesta döda sälar driver i land i Göteborgs skärgård och upp till Orust, säger förste intendent Tero Härkönen, Naturhistoriska riksmuseet.
Mer information
Forskare Siamak Zohari, SVA, tel. 018-67 41 06, siamak.zohari@sva.se
Bitr. statsveterinär Aleksija Neimane, tel 018-67 46 55, aleksija.neimane@sva.se
Förste intendent Tero Härkönen, Naturhistoriska riksmuseet, tel. 070-182 4038, tero.harkonen@nrm.se
Intendent Charlotta Moraeus, Naturhistoriska riksmuseet, tel. 08-5195 5144, charlotta.moraeus@nrm.se
Läs mer om sälar på Naturhistoriska riksmuseets webb
Pressekreterare Mikael Propst
Tel. 018-67 41 11
Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är en myndighet under Landsbygdsdepartementet och har till uppgift att vara ett veterinärmedicinskt expert- och serviceorgan åt myndigheter och enskilda. SVA främjar djurs och människors hälsa, svensk djurhållning och vår miljö genom diagnostik, forskning, beredskap och rådgivning. www.sva.se
Taggar:
