Seoul-hantavirus påvisat hos råtta i Sverige

Report this content

För första gången har Seoul-hantavirus påvisats i Sverige. Det var en tamråtta som importerats från England för två år sedan som bar på viruset. Hantavirusinfektion är en zoonos, det vill säga en smitta som kan överföras mellan djur och människor. Infektion med Seoul-hantavirus hos människa är mycket ovanlig i Europa men har nyligen påvisats vid två tillfällen i Storbritannien.

Den smittade råttan kom in till SVA för obduktion efter att ägarna hade hört om Seoul-hantavirus i Storbritannien varifrån råttan hade importerats. SVA skickade prover vidare till Smittskyddsinstitutet, SMI, för analys och SMI har nu bekräftat att viruset fanns hos råttan.

- Att viruset finns hos en tamråtta innebär en risk för den som hanterar råttan. I det nu aktuella fallet finns inga tecken på att smitta spridits till människor och inte längre någon risk att någon ska insjukna, säger Catrin Vesterlund-Carlson, veterinär, SVA.
- I Sverige har vi sedan tidigare en annan variant av hantavirus, Puumalavirus, som finns hos vilda sorkar och orsakar en mildare variant av hantavirusinfektion - nephropathia epidemica (sorkfeber) hos människor, säger Åke Lundkvist, professor, SMI.

Råttor blir inte själva sjuka

Råttor som drabbas av infektionen blir inte sjuka men utsöndrar virus under lång tid och kan på det sättet smitta människor och andra råttor. Smittspridningen sker framför allt via inandning av damm som förorenats av råttors urin och avföring eller via direktkontakt med saliv, urin eller avföring. Symptomen hos människor är influensaliknande. En del av patienterna får också njurpåverkan med nedsatt njurfunktion i flera veckor.  Människor för inte smittan vidare till andra människor.

- För att skydda sin egen råtta mot smittor kan man tänka på att inte låta den träffa råttor som skulle kunna bära på infektionen. Är man orolig bör man undvika att delta i råttutställningar och dylika råttsamlingar, säger Catrin Vesterlund- Carlson, veterinär, SVA.

Den som köper råttor måste själv ta ansvar för att ta reda på så mycket som möjligt om djuret och dess ursprung. Man kan till exempel ställa krav på säljaren att djuret skall vara provtaget och negativt för specifika sjukdomar.

Åtgärder för att skydda sig själv

För att skydda sig själv vid hantering av råttor med misstänkt eller konstaterad smitta kan man använda skyddshandskar och andningsskydd när man gör ren burar eller på annat sätt kommer i kontakt med till exempel sågspån med spår av urin och eller avföring. Risken att man som råttägare i Sverige ska bli smittad är väldigt liten men blir man sjuk bör man vid kontakter med sjukvården nämna att man har en råtta eftersom det kan påverka undersökning och behandling. Är man orolig och vill undersöka sin råtta ska man kontakta närmaste veterinär som kan ta ett blodprov och skicka in till SVA. Analyserna sker i samarbete mellan SVA och SMI.

För mer information kontakta:

Catrin Vesterlund-Carlson, veterinär, epidemiolog, SVA 018-67 46 88

Åke Lundkvist, professor, SMI, 08-457 26 41

Läs mer

På SVA:s webbplats: Hantavirus

Smittskyddsinstitutet(SMI) för smitta hos människor

Public Health England: Hantavirus Rekommendationer om handhavande med tamråttor från HPA, Storbritannien

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är en myndighet under Landsbygdsdepartementet och har till uppgift att vara ett veterinärmedicinskt expert- och serviceorgan åt myndigheter och enskilda. SVA främjar djurs och människors hälsa, svensk djurhållning och vår miljö genom diagnostik, forskning, beredskap och rådgivning. www.sva.se

Dokument & länkar

Citat

Att viruset finns hos en tamråtta innebär en risk för den som hanterar råttan. I det nu aktuella fallet finns inga tecken på att smitta spridits till människor och inte längre någon risk att någon ska insjukna.
Catrin Vesterlund-Carlson, veterinär, SVA