Rötkamrarna kan komma att byggas in i nytt parkeringshus
I ett nytt förslag från Sundsvalls kommun kan rötkamrarna bli kvar på Norra Kajen – inbyggda i ett nytt parkeringshus.
- Det är ett spännande förslag som vi vill utreda djupare och därför behöver vi mer tid. Vi har arbetat framgångsrikt med att minimera lukten från kamrarna under året och med det här förslaget tror vi att det skulle vara möjligt, säger Bodil Hansson, vice ordförande i kommunstyrelsen i Sundsvall.
Kommunfullmäktige föreslås nu ta ställning till ett fördjupat uppdraget som ska återrapporteras i november 2016. Det fördjupade uppdraget kommer bland annat att omfatta en djupare genomlysning, en ny tidsplan och en eventuell flytt av Tivoliverkets rötanläggning. Utredningen ska även omfatta en fördjupad LBE-utredning (lag om brandfarliga och explosiva varor) en förprojektering av Tivoliverkets bergsalternativ och en utredning av alternativet att bygga in rötanläggningen i en byggnad som kan inrymmas i ett parkeringshus på Norra Kajen.
- Det är väldigt viktigt i det här läget med tanke på både miljö och ekonomi att gå djupare i frågan för att kunna ta ett bra och långsiktigt beslut, men att det samtidigt sker skyndsamt, säger Bodil Hansson, vice ordförande i kommunstyrelsen i Sundsvall.
Bakgrunden till uppdraget startade redan i början av året då Kommunfullmäktige beslutade att rötning av slam inte längre ska ske på Norra Kajen. Koncernstaben fick då i uppdrag att utföra en utredning om hur detta på bästa och mest ekonomiska sätt skulle kunna genomföras. Utredningen har utförts av MittSverige Vatten med hjälp av externa konsulter och internationella och nationella experter i frågan. Med den som underlag har det nu konstaterats att alternativen för att avlägsna slamhanteringen överstiger både tidigare bedömda kostnader och tidsramar, vilket i sig är en utmaning.
- Vi måste fördjupa oss i de olika alternativen och hitta en långsiktig och säker lösning. MittSverige Vattens utredning visar hur komplex situationen är och i ljuset av den kunskapen har vi nu beslutat att inte hasta fram någonting säger Hans-Åke Oxelhöjd fastighetsstrateg, Sundsvalls kommun
- Det nya förslaget skulle ha två vinster – En att låta rötkamrarna vara kvar vilket löser att rötslammet inte behöver transporteras så långt, vilket Mittsverige vatten förordar, eftersom man ser bekymmer med långa ledningar. Två – Att man också hittar en långsiktig lösning på parkeringsfrågan, vilket är viktigt för hela exploateringen av Norr Kajen fortsätter Hans-Åke Oxelhöjd.
Utvecklingen på Norra Kajen har under det senaste året utvecklats i positiv riktning och målet under hela utvecklingen av exploateringsområdet har varit att Tivoliverkets anläggning för rötning av avloppsslam ska avlägsnas från platsen under processens gång. I väntan på ett beslut, på när och hur, har ett flertal åtgärder gjorts i anknytning till Tivoliverket.
- Redan idag har ett flertal åtgärder genomförts för att minimera lukt från Tivoliverket. Blanda annat har en förändring gjorts kring transporterna som nu sker med täckta containrar och lastningen sker i stängda utrymmen. En helt ny process där slammet kyls ner i kombination tätningar av byggnader och konstruktioner har lett till en betydande förbättring vad gäller den lukt som allmänheten kan känna säger Hans-Åke Oxelhöjd och konstaterar att de åtgärder som genomförts har gett större effekt än vad som var väntat.
Kontaktperson
Bodil Hansson (S), vice ordförande i Kommunstyrelsen, Sundsvalls kommun, tfn: 070-675 66 73
Hans-Åke Oxelhöjd, fastighetsstrateg, Sundsvalls kommun, tfn: 070-628 61 38
Faktaruta
Tivoliverket
I rötkammare vid Tivoliverket finns det slam, en restprodukt som är ett resultat vid rening av avloppsvatten. Slammet behandlas i Tivoliverket där vattnet reduceras. Efter det pumpas slammet till rötkamrarna, för rötning. Rötning innebär att mikroorganismer bryter ner organiskt material i en syrefri miljö. Vid rötning bildas biogas (metangas) som används för framställning av t ex fjärrvärme och fordonsgas. När du ser en brinnande låga på Tivoliverket är det metangas som förbränns för att inga gasutsläpp ska ske.
Efter rötningen tas ytterligare vatten bort från slammet genom centrifugering. Detta kallas för avvattning och görs för att minska volymen slam. Slammets innehåll kontrolleras regelbundet med hjälp av analyser av vissa metaller, organiska ämnen och näringsämnen som fosfor och kväve.
I Sundsvalls kommun produceras totalt cirka 6 000 ton slam varje år och det nationella miljömålet är att allt slam ska återföras till kretsloppet. Slammet innehåller mycket näringsämnen som fosfor och kväve och en del mullbildande organiskt material. Det är därför ett utmärkt gödsel och jordförbättringsmedel.
Taggar: