Fler former av skogsskydd ger naturvårdsnytta

I budgetpropositionen, som regeringen idag lämnat till riksdagen, framgår att anslagen minskar för köp av mark för reservatsbildning. Det behöver inte innebära mindre naturvård, om staten samtidigt tillåter och stimulerar fler former av naturskydd. Då kan biologisk mångfald bevaras till lägre kostnader för samhället.

– För att bevara biologisk mångfald är det viktigt att vi lever upp till miljömålet Levande Skogar, säger Sveaskogs ordförande Bo Dockered. Även om anslagen för köp av reservatsmark minskar kan vi göra stora insatser för att bevara biologisk mångfald med andra skyddsformer.

Enligt nationella miljömålet Levande Skogar ska ytterligare 900.000 hektar skog sättas av som naturvårdsareal fram till 2010. Av dem ska 400.000 ha skyddas formellt genom naturreservat (vilket förutsätter att staten köper mark) samt naturvårdsavtal och biotopskydd. Resten ska skyddas genom frivilliga avsättningar från skogsägare. Delmålet frivilligt skyddad skog har redan uppnåtts med råge (idag: mer än 700 000 ha), medan delmålet om formellt skyddad mark inte kommer att kunna nås med nuvarande budget och metodkrav (idag: 145 900 ha).

– Sveriges skogsägare vill ta ansvar för miljön. Genom att tillåta och stimulera fler former för naturskydd kan staten använda olika aktörers ambitioner optimalt. Att i ökad grad nyttja juridiskt bindande naturvårdsavtal är ett sätt att ta större hänsyn till den enskilde skogsägaren, som får möjlighet att behålla sin mark. Det ger sannolikt även större naturvårdsnytta eftersom skogsägare aktivt sköter sin mark, samtidigt som statens kostnad för skogsskyddet minskar, säger Bo Dockered.

Ett exempel på en ny form av skogsskydd är de 34 ekoparker som Sveaskog inrättar runt om i landet. Ekoparkerna är stora landskap med unika natur- och kulturvärden och för varje ekopark upprättar Sveaskog en skötselplan som syftar till att bevara – och aktivt utveckla – dessa värden. Ekoparkerna kommer att omfatta totalt 175.000 ha, varav ca 100.000 ska skyddas som naturvårdsareal.

För varje ekopark tecknar Sveaskog ett juridiskt bindande ekoparksavtal med Skogsstyrelsen som innebär ett åtagande att inte sänka naturvårdsambitionen de närmaste 50 åren. Ekoparksavtalen räknas idag som frivilligt skydd, men har samma struktur som de formella naturvårdsavtal Skogsstyrelsen träffar med andra skogsägare och där staten betalar ersättning för intrånget.

– Här har riksdagen en valmöjlighet. Sveaskogs ekoparker bidrar på ett betydande sätt till den sammantagna svenska naturvårdsarealen och miljömålet Levande Skogar. Ett sätt att få mer naturvårdsnytta till en lägre kostnad för samhället kan vara att räkna in ekoparkerna i det formella skyddet. Då kan statens medel istället användas till att exempelvis öka den ibland eftersatta skötseln av befintliga naturreservat, vilket behövs för att bevara de naturvärden som reservaten är tänkt att skydda, konstaterar Bo Dockered.