Sveriges a-kassors forskningspris ges till forskning om förändringar i a-kassan 2007
Förändringar av a-kassan under 2007 slog hårdare mot utrikes födda än inrikes födda. Utrikes födda fick i lägre utsträckning inkomstrelaterad ersättning efter reformen, vilket antyder att de lämnade a-kassan i högre grad.
Det visar forskning av Lutz Gschwind, Uppsala universitet, som tilldelas Sveriges a-kassors forskningspris för 2023.
- Arbetslöshetsförsäkringen är en central del av arbetsmarknadspolitiken och en trygghet för arbetstagarna. Årets forskningspris lyfter betydelsen av att försäkringen studeras och utvärderas, säger Katarina Bengtson Ekström, ordförande Sveriges a-kassors forskningsråd.
2007 reformerades arbetslöshetsförsäkringen. Bland annat gjordes förändringar som ledde till kraftigt höjda medlemsavgifter, vilket gjorde att många valde att lämna sitt medlemskap i a-kassan.
Ekonomiska och sociala drivkrafter för medlemmar i a-kassan. Lutz Gschwind har jämfört olika grupper före och efter förändringarna och funnit att utrikes födda, framför allt nyligen anlända, fick inkomstrelaterade ersättningar i lägre grad än inrikes födda.
Förutom ekonomiska incitament för medlemskapet i a-kassan visar Gschwinds forskning också att det kan finnas sociala drivkrafter bakom skillnaderna. Det verkar som att infödda svenskar omfattas av en social norm som säger att man ska vara med i a-kassan – och att inflyttade inte omfattas av den i samma höga grad.
Att inkomstrelaterad ersättning minskade betydligt mer i denna grupp innebär att inkomstskillnaderna mellan inrikes och utrikes födda blev större i samband med reformen.
- Gschwinds forskning ger ett värdefullt bidrag till vår kunskap om hur förändringar i arbetslöshetsförsäkringen kan påverka tryggheten för personer på arbetsmarknaden, säger Katarina Bengtson Ekström.
Lutz Gschwinds forskning. Lutz Gschwind är forskare och lärare vid statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Hans forskning omfattar politisk ekonomi, socialpolitik, internationell migration och arbetsvillkor.
Artikeln som ligger till grund för priset: Gschwind, L. (2021); When free choice turns into a pitfall: Conditional social protection for immigrants in voluntary unemployment insurance systems, Journal of European Social Policy 3 (1): 3-14.
Sveriges a-kassors forskningspris för 2023 delas ut vid ett seminarium i Stockholm den 1 december. Priset som är på 75 000 kronor delas ut vartannat år för att stimulera forskning som är relevant för a-kassornas verksamhet.
För mer information, v. v. kontakta:
Katarina Bengtson Ekström, ordförande Sveriges a-kassors forskningsråd och kassaföreståndare Akademikernas a-kassa, 070-615 72 82 eller katarina.bengtson.ekstrom@akademikernasakassa.se
Presskontakt: Johan Ahlgren, kommunikationschef Sveriges a-kassor, 076-304 72 86 eller johan.ahlgren@sverigesakassor.se
Fakta om a-kassan
- Du som är medlem i en a-kassa kan få upp till 80 procent av din tidigare lön i ersättning vid arbetslöshet. Som högst kan man få 26 400 kronor per månad före skatt. Det kan jämföras med den lägre grundersättningen på upp till 11 220 kronor i månaden som den som inte är medlem i en a-kassa kan ansöka om.
- Sju av tio svenskar är medlemmar i a-kassan.
- Som medlem i a-kassan kan du få en högre ersättning vid arbetslöshet baserad på din tidigare inkomst.
- I Sverige finns 24 olika a-kassor, de flesta är specialiserade på olika yrkesområden.
- A-kassorna och arbetslöshetsförsäkringen finansieras av medlemsavgifter, arbetsgivaravgifter och företagarnas egenavgifter.
Sveriges a-kassor är service- och intresseorganisation för 24 a-kassor med totalt 3,9 miljoner medlemmar. Vi arbetar för att ännu fler ska få tillgång till tryggheten som a-kassan innebär. Vårt uppdrag är att stötta a-kassorna med opinionsbildning, utbildning och IT-utveckling. Läs mer på www.sverigesakassor.se.
Taggar:
