Byggsektorn behöver ingen facklig lönegranskning

Arbetsgivarna i byggsektorn vill inte betala facken för att de ska granska lönehanteringen i företagen. Sveriges Byggindustrier (BI) ser lönegranskning som en intern facklig fråga och vill därför utmönstra granskningsverksamheten ur kollektivavtalen.

Byggnads meddelade i fredags att de ställer in avtalsförhandlingarna. Av Byggnads pressmeddelande, utsänt sent fredag eftermiddag, framgår att Byggnads anser att BI framför krav på ”dramatiska systemskiften”.

Problemet är att Byggnads inte accepterar BI:s vägran att tillmötesgå Byggnads ultimativa krav på arbetsgivarbetalda granskningsarvoden, trots att kravet strider mot den nyligen avkunnade domen i Europadomstolen. Byggnads klargör genom pressmeddelandet att de förbereder strejk för att med maktmedel ändå få kravet tillgodosett.

BI och Byggnads yrkanden framgår av BI:s pressmeddelande 2007-02-27. Förhandlingarna har hittills inte varit särskilt konstruktiva. Byggnads har vid varje förhandlingstillfälle upprepat att byggarbetsgivarna, utan avdrag från byggnadsarbetarnas lön, ska betala granskningsarvoden till Byggnads.

Byggnads krav innebär att alla företag med verksamhet där Byggnads- och Anläggningsavtalen tillämpas, utan löneavdrag, ska betala en avgift på 1,5 procent på lönesumman till Byggnads. Inga undantag görs för oorganiserade byggnadsarbetare eller medlemmar i andra fackförbund än Byggnads.

Om byggarbetsgivarna betalar granskningsarvodet till Byggnads uppstår en skattepliktig förmån. Det innebär att även byggnadsarbetare som inte är medlemmar i Byggnads får lägre lön vilket strider mot Europadomstolens dom.

- Byggnads krav på arbetsgivarbetalda granskningsarvoden är ett försök att kringgå effekterna av domen i Europadomstolen, säger Bo Antoni, VD för Sveriges Byggindustrier. Att kravet förstärks med hot om strejk påverkar inte BI:s vägran att frivilligt träffa kollektivavtal som innebär att lagen åsidosätts.

Byggnads intäkter från granskningsarvoden skulle uppgå till mer än 300 miljoner kronor om året om avgiften betalades för alla byggnadsarbetare som är verksamma inom Byggnads avtalsområden och skulle räcka till att finansiera 400 ombudsmän.

En byggnadsarbetare som väljer att inte vara medlem i Byggnads får omkring 7 000 kronor mer i plånboken varje år, varav granskningsarvodet utgör 4 000 kronor.

- Bakom Byggnads krav på arbetsgivarbetalda granskningsarvoden ligger säkert också en önskan om att göra sig mindre beroende av medlemmarnas betalningsvilja, fortsätter Bo Antoni. Byggnads gör troligen bedömningen att det finns risk för att medlemmar väljer att lämna Byggnads när det, till följd av domen i Europadomstolen, visat sig att granskningsarvode inte får dras från oorganiserade byggnadsarbetares löner.

Domen i Europadomstolen sätter fokus på hela granskningsarvodessystemet. Vad är det som granskas? Hur går granskningen till? Vilken omfattning bör granskningen ha? Vad kostar granskningen? Vem ska utföra granskningen? Varför debiteras granskningsarvode i stället för medlemsavgift? Är facklig granskning av löneunderlag över huvud taget nödvändig mot bakgrund av att byggsektorn numera inte skiljer sig från andra sektorer i näringslivet eller den offentliga sektorn när det gäller lönehantering?

- Byggarbetsgivarna anser att granskning av löneunderlag är en intern facklig fråga och att granskningen därför inte ska vara del av kollektivavtalet. Om granskningen är uppskattad av Byggnads medlemmar kommer medlemmarna tveklöst också att acceptera en höjd medlemsavgift, motsvarande den högre lön de får när granskningsarvodet utmönstras ur kollektivavtalen, tror Bo Antoni.

För att underlätta omställningen från kollektivavtalade granskningsarvoden till av Byggnads medlemmar beslutade och betalda avgifter, har BI föreslagit att en nedtrappning av granskningsarvodena sker under några år. Byggnads medlemmar kan under denna tid pröva successivt ökande avgifter för granskningen som en del av medlemsavgiften. BI har också, för att underlätta hanteringen, erbjudit Byggnads att teckna ett inkasseringsavtal för medlemsavgifter med samma innehåll som det som Teknikföretagen tecknat med IF Metall.

Kollektivavtalade avgifter till fackliga organisationer för granskning av löneunderlag finns bara i byggsektorn. Det finns ingen anledning att just byggsektorns företag ska medverka till finansiering av facklig verksamhet. Alla berörda arbetsgivarorganisationer önskar därför snarast avveckla dessa förpliktelser.

- Byggarbetsgivarna har ingen annan ambition än att byggsektorns arbetsmarknadsförhållanden ska bli mer lika dem som gäller på arbetsmarknaden i stort. Att föreslå att byggnadsarbetarna på sikt själva ska betala hela medlemsavgiften till sin fackliga organisation är troligen det Byggnads avser när de talar om ”dramatiska systemskiften” och för att förhindra detta förbereder Byggnads nu strejk, avslutar Bo Antoni.


För fördjupad bakgrundsbeskrivning se BI:s pressmeddelanden 22/2, 27/2, 4/3 och 12/3.

För kompletterande information, ring Bo Antoni, VD Sveriges Buggindustrier, 0709-25 58 36