Insatserna för att minska antalet olyckor på våra byggarbetsplatser får aldrig ta paus.

Infrastrukturfrågorna är mycket angelägna och viktiga för Sverige. Inte minst krävs det ytterligare medel för att vi tillsammans ska kunna skapa förutsättningar för att bygga så mycket infrastruktur som möjligt för skattebetalarnas pengar.

De mindre ROT-jobben har försvunnit i vissa delar av landet.

Det är mycket bra att regeringen utreder konfliktreglerna men vi hade gärna sett att även sympatiåtgärder hade omfattats av utredningen. Att hitta en rimligare balans är avgörande för den svenska modellens framtid

– Det är uppenbart att de generösa konfliktreglerna missbrukats under årens lopp. Det är helt oacceptabelt. Förra året drabbades våra medlemsföretag av en strejk som kostade dem närmare 1 miljard kronor

Spårbunden trafik kan göra platser som i dag upplevs som oattraktiva mer tillgängliga.

- Det råder stor brist på kompetens inom byggbranschen där över 60 procent av våra medlemsföretag uppger att bristen på just arbetskraft är ett hinder för att de ska kunna växa. För att klara kommande åldersavgångar behöver vi över 40 000 nya medarbetare och för att överhuvudtaget klara av att bygga bort bostadskrisen behöver vi många fler. Det är en stor utmaning både för oss men också för regeringen

Det finns en betydande oro över hinder för nybyggnation.

Strandskyddsregler, regler om riksintressen, brist på anbudsgivare och arbetskraftsbrist i byggbranschen bekymrar halländska kommunpolitiker i mycket hög utsträckning.

Kommuner och länsstyrelser måste göra en mer enhetlig tillämpning av befintliga byggregler.

Kommuner och länsstyrelser måste göra en mer enhetlig tillämpning av befintliga byggregler.

Kommuner och länsstyrelser måste göra en mer enhetlig tillämpning av befintliga byggregler.

Kommuner och länsstyrelser måste göra en mer enhetlig tillämpning av befintliga byggregler.

Många kommunpolitiker verkar oroa sig för restriktioner så som amorteringskrav och ett eventuellt skuldkvotstak.

Kommuner och länsstyrelser måste göra en mer enhetlig tillämpning av befintliga byggregler.

Många kommunpolitiker verkar oroa sig för restriktioner så som amorteringskrav och ett eventuellt skuldkvotstak.

Många kommunpolitiker verkar oroa sig för restriktioner så som amorteringskrav och ett eventuellt skuldkvotstak.

Byggbranschens problem är inte brist på konkurrens, utan brist på arbetskraft.

Vi har redan 97 000 byggföretag i Sverige. Det är inte uppenbart att bokrisen löser sig för att det blir 97 001

”Hela 68 procent av företagarna tycker att kunderna blivit mer avvaktande. Det är en varningssignal från branschen. Majoriteten av våra medlemmar är små och medelstora företag. Många är helt beroende av arbeten hos privatpersoner”

− Våra medlemmar menar att de får mindre flexibilitet att hantera olika frågor jämfört med byggbolag som inte har kollektivavtal. Framför allt vill våra medlemmar kunna hitta möjligheter till lokala överenskommelser med en rimlig balans mellan uppdragsgivarens krav och medarbetarnas villkor. Exempelvis borde större flexibilitet möjliggöras för företaget att förlägga arbetstiden utifrån beställarens önskemål eller ordningsföreskrifter. Lokala överenskommelser gör också att osäkerheten minskar om vad som gäller vilket i sig minskar risken för konflikter

− En av byggbranschens största utmaningar är att alldeles för få väljer kollektivavtalet vilket snedvrider konkurrensen. Nu är vi inne i sluttampen på årets avtalsrörelse och förhoppningen är att kunna sluta treåriga avtal för samtliga området. Det skulle ge oss tid att på allvar utveckla våra kollektivavtal till att bli attraktivare så att fler väljer att teckna dem

- Sveriges Byggindustriers små och medelstora företag är helt avgörande för regeringens bostadsmål på 700 000 nya bostäder före 2025. Tyvärr är försämringen av 3:12-reglerna företagarfientlig och bekräftar att regeringen inte fullt ut förstår fåmansbolagens betydelse

- Många fåmansbolag har begränsade marginaler. Fler kommer att låsa pengar i bolaget innan verksamheten avyttras eller läggs ner. Det leder i förlängningen till att det kommer att bli svårt att nå de bostadspolitiska målen, även om konjunkturen just nu är stark

– För byggindustrin ser läget däremot fortsatt starkt ut. Bostadsbyggandet fortsätter upp i år, men vänder ner svagt 2018. Det innebär dock ingen dramatik och med en prognos på att antalet påbörjade bostäder blir runt 60 000 lägenheter nästa år så innebär detta att bostadsbyggandet går för högvarv under hela prognosperioden 2017-2018

– Idag är den svenska byggindustrin utsatt för internationell konkurrens på ett helt annat sätt än förr. Därför är det inte rimligt att vi har en kostnadsutveckling i Sverige som är högre än den i våra konkurrentländer. Samtidigt måste kompetensförsörjningen till branschen säkras och sammantaget är det något som parterna måste ta hänsyn till i de pågående avtalsförhandlingarna genom ett klokt agerande

– Det är framför allt bostadsbyggandet som avgör hur stark eller svag den länsvisa utvecklingen blir. För att bostadsproduktionen ska kunna bli kvar på en hög nivå även i framtiden är en fortsatt utbyggnad av infrastrukturen en mycket viktig pusselbit. Det är därför positivt att regeringen givit Trafikverket i uppdrag att ta extra hänsyn till möjligheterna för bostadsproduktion när de gör sin infrastrukturplanering

– Vi ser positivt på att Trafikverket ges i uppdrag att väga in förutsättningarna för ett ökat bostadsbyggande vid prioriteringar kring infrastruktur. Det kommer bidra till en betydande ökning av bostadsbyggandet, inom storstadsregioner och större städer, och välkomnas av de kommuner som har ambitionen att utvecklas. Men för att det ska fungera i praktiken måste Trafikverket uppdrag vara tydligt och gärna kopplas till ekonomiska incitament annars är risken att initiativet bara att vattnas ur

– Ska en satsning på höghastighetståg genomföras är det viktigt att satsningen genomförs ur ett helhetsperspektiv och så snarast möjligt. Annars gör de investeringarna bättre nytta i andra infrastruktursatsningar

– Det är mycket bra att regeringen nu lägger fram den efterlängtade propositionen om branschskolor. Vi ser det som ett viktigt steg i rätt riktning för att skapa ett mer välfungerande system för yrkesutbildning

- Vi har flera branschorganisationer inom Sveriges Byggindustrier som är intresserade av denna försöksverksamhet. Både Golvbranschen och Mur- och Putsentreprenörerna har kommit långt i ett förberedande arbete. Nu står de i startgroparna tillsammans med Stockholms byggtekniska gymnasium respektive Bräckegymnasiet i Göteborg för att komma igång. Andra branschföreningar har visat intresse och vi hoppas att de också kan komma igång inom ramen för försöksverksamheten

- Ola Månsson har flyttat fram positionerna för Sveriges Byggindustrier. Han har framgångsrikt lett arbetet med branschorganisationens fokusområden, som exempelvis en sund byggbransch och en säker arbetsplats. Idag har Sveriges Byggindustrier fler medlemmar än någonsin. På styrelsens vägnar vill jag rikta ett varmt tack till Ola för hans stora och värdefulla bidrag under alla dessa år, säger Tore Nilsson, förbundsordförande för Sveriges Byggindustrier.

- Jag är stolt över det arbete som vi tillsammans har åstadkommit i Sveriges Byggindustrier under mina sex år som vd. Idag har vi en byggbransch som går på högvarv, som är attraktivare och sundare än någonsin och där antalet arbetsplatsolyckor har minskat. Här har vi som branschorganisation haft en viktig roll. Det senaste året har vi lagt mycket kraft och tid på att utveckla Sveriges Byggindustrier ytterligare. Vi har kommit en bra bit på vägen, och stakat ut riktningen. Nu lämnar jag över stafettpinnen i det arbetet

– Vi välkomnar regeringens förslag till att se över byggreglerna. Vi ser gärna att vi bjuds in att delta i utredningsarbetet för att kunna bidra med våra expertkunskaper. Utredningen är ett steg i rätt riktning men ett helhetsgrepp krävs kring bostadspolitiken för att verkligen få bukt med de problem som präglar bostadsmarknaden. Ett sådant bostadspolitiskprogram måste också innehålla åtgärder för att exempelvis öka rörlighet på bostadsmarknaden, underlätta för kapitalsvaga hushåll att etablera sig på bostadsmarknaden och balanser den målkonflikt som finns mellan att bygga fler bostäder och att minska hushållens skuldsättning

– Vi välkomnar regeringens förslag till förenkling av plan- och bygglagen. Det är ett steg i rätt riktning men ett helhetsgrepp krävs kring bostadspolitiken för att verkligen få bukt med de problem som präglar bostadsmarknaden. Ett sådant bostadspolitiskprogram måste också innehålla åtgärder för att exempelvis öka rörlighet på bostadsmarknaden, underlätta för kapitalsvaga hushåll att etablera sig på bostadsmarknaden och balanser den målkonflikt som finns mellan att bygga fler bostäder och att minska hushållens skuldsättning

– Vi anser att utredningens förslag till stor del motverkar entreprenörskap, och i förlängningen sannolikt också kommer att medföra minskade skatteintäkter. Förslagen kommer främst att drabba mindre företag, nystartade företag samt delägare med små innehav

– I ett uppstartsskede måste den enskilde delägaren ofta gå i borgen för företaget, låna privat eller använda sitt privata sparkapital för att finansiera verksamheten. Det är också vanligt att eventuella investerare i nystartade verksamheter består av företagarens nära släktingar. De försämringar som nu föreslås kommer dock sannolikt innebära att fler närstående väljer att investera sina pengar på exempelvis på börsen istället. Det måste löna sig att ta risk även i byggbranschen

– Nu när de sista yrkandena på våra avtalsområden lämnas gör vi det med en ambition om att utveckla kollektivavtalet på tjänstemannaområdet ytterligare med en förhoppning om att få ännu fler företag att välja att omfattas av kollektivavtalen. Vi vill också underlätta så att fler söker sig till sektorn

– Vi har under flera år tillsammans med våra avtalsparter på tjänstemannasidan bedrivit avtalsförhandlingarna med sikte på de långsiktiga frågorna för bygg- och installationssektorn. Vi vill fortsätta partssamarbetet kring hur vi utvecklar branschen och förbättrar chefers och medarbetares arbetssituation för en ökad mångfald och förbättrad arbetsmiljö. För vår del är det viktigt att vi får till sifferlösa processlöneavtal med samtliga förbund och ett nytt enkelt arbetstidsavtal

– För Väg- och banavtalet har vi samma grundläggande ambition som för Byggavtalet. Vi vill få fler företag att omfattas av kollektivavtalen och vi vill underlätta så att fler söker sig till sektorn

– En fungerande infrastruktur är nödvändig för att människor ska kunna pendla till och från jobbet och för att vi ska kunna transportera varor. Infrastruktursatsningar kommer att krävas som ett komplement till det rekordbyggande som kommer att ske under de kommande tio åren. Annars försvåras möjligheterna för människor att hitta nytt jobb, för företag att rekrytera ny personal och det tvingar studenter att tacka nej till utbildningar. Vi måste tillsammans med våra avtalsparter ta vårt ansvar genom att bedriva avtalsförhandlingarna i samförstånd och ta sikte på de långsiktiga frågorna för bygg- och installationssektorn

– Tillsammans med facken måste vi få fler företag att omfattas av kollektivavtalen. Detta är en förutsättningar för den svenska modellen och för att parternas inflytande ska kunna kvarstå. Får vi inte fler företag att teckna kollektivavtal är det skadligt för hela branschen. Vi har tagit många steg i rätt riktning, men det räcker inte.

– Kompetensförsörjning till sektorn kan åstadkommas genom att integrera nyanlända, öka mångfalden och öka möjligheten att ta hand om personer långt ifrån arbetsmarknaden. Vi delar uppfattningen att vi måste göra något åt brister i jämställdheten som tyvärr råder i delar av byggbranschen

– Idag utgör bostadsbristen av de största samhällsproblemen och det kommer att krävas ett rekordbyggande framöver för att klara framtidsbehoven. Utan en konkurrenskraftig byggbransch kommer det aldrig att gå att genomföra. Vi måste tillsammans med våra avtalsparter ta vårt ansvar genom att bedriva avtalsförhandlingarna i samförstånd och ta sikte på de långsiktiga frågorna för byggbranschen

- Det är glädjande att LO lyckats samordna sig inför kommande avtalsrörelsen. Det borgar för stabilitet och att den konkurrensutsatta sektorn får sätta normen för löneutvecklingen. En princip som gett Sveriges arbetstagare en hög reallöneutveckling. Nu faller ett stort ansvar på oss parter att träffa avtal utan konflikt

- Tyvärr innebär en bred låglönesatsning högre trösklar in på arbetsmarknaden för de som idag står utanför. En av de största utmaningarna är just att sänka trösklarna in, inte minst för nyanlända

- De relativt billiga hyresbostäderna finns redan bland de befintliga bostäderna och skaps inte i nyproduktionen. Utformningen gynnar därför de personer som redan befinner sig på bostadsmarknaden, då kraven på att fördela lägenheterna utifrån bostadskötid gör det svårare för dem som står utanför bostadsmarknaden att ta sig in. Ambitionen att öka byggandet av små billiga hyresrätter blir felriktat eftersom små lägenheter alltid är dyrare per kvm då kostnaderna för kök och våtrum ska fördelas på färre kvm. Det som byggs idag är dyrare än det som byggts tidigare

- Det är angeläget att skapa förutsättningar för en bättre fungerande bostadsmarknad för alla. För att det ska bli verklighet krävs att rörligheten på bostadsmarknaden förbättras, att kapitalsvaga hushåll ges möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden, både som ägare eller hyresgäst, samt att en långsiktigt hållbar, jämn och ändamålsenlig produktion av bostäder säkerställs. Det är inom dessa tre områden som bostadspolitiken bör fokusera och skapa långsiktiga spelregler som sträcker sig över mandatperioder. Förslaget om investeringsstöd blir fel prioriterat i detta sammanhang

- Investeringsstödet skapar en omfattande byråkrati inom staten och medför ökade administrativa bördor för företagen. Dessutom är de flesta kraven utformade som bör krav eller har möjlighet till undantag vilket kommer att ge upphov till olika tolkningar runt om i landet

- Det går inte att jämföra hyresrätt och bostadsrätt utifrån skatteregler eftersom de beskattas på olika sätt. Det blir som att jämföra äpplen med päron.